Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likheten» mål, var helt och hållit känsla och fantasi
trånad och svärmeri, men hade föga moget förstånd
foga smak och uttryckte afg, åtminstone inom det gei
maniska Europa, ännu på ett obildadt språk. Europa beböfd
derföre såttas i grammatikal- och logik-skola och en al
dan var inom konsten dén moderna tiden från 16 ti
midten af 18 S. Vid denna tid voro språket och smake
utbildade genom imitationer, nödvflndiga öfningar, ina
man arbetar på egen hand. Nu började mången oroli
sjil från tvånget fly ut i den fria naturen och gick <
åter in* "i stugan" eller gick in för att måstra sina förr
lirare.’ Rousseau predikade om naturen, Winkelmann oi
Ikta antik skönhet, Lessing öfver Shakespeares storh<
och Gallicismens origtighet, Herder öfver folkpoesiei
Göthe och Schiller sökte på sitt satt försona idealisi
och realism, under det den romantiska skolan i Tysklam
begagnande alla dessas upptäckter och tendenser, ifrade tl
Romantikens idealism och nationalitet. De gjorde detens
digt liksom den hisloriska skolan stundom ensidigt ifrade ti
det realistiska, men det af dem sjelfva icke klart begri]
na målet för båda var försoning mellan idealism (idé os
känsla, Ande) och realism (fantasi och natur) 9 hvarigi
npm det rent ’menskligd% menniskan såsom ett anim\
ébelestOy utan afseende på tillf illiga former, rang, böri
Alder &c. skulle bli hufvudämnet för konsten. Med e
ord, från ord ville man åndteligen komma till sak, det hin
melska i menniskan, hos folket^ liksom hos den purpurklådd
Thor ildy Bellman9 Hallman % Lidner, Wallenber^
Bhrensvärd och Benj. HSijer predikade på svenskt tni
gomål öfver samma text, som Rousseau &e.— Ej und
derföre, att Romantiken fick sina anhångare i Sverig
och Realismen sina. De förra voro Atterbom ooh hai
skola, de sednare Götherna. Franzén atår som en f
rebild af försoning för båda, som en svensk GSthe i 1;
riken, Wallin som en svensk Schiller i Psalmen.
Romantikerna voro ensidiga, emedan de ej fattac
ratt det svenska folklynnets realism, hvilket åter C?
thm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
