Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men kommer till ratta och somnar i samma sal 9 der han
skolie vänta Kungen, Denne kommer, Schroderheim
blidkar honom; papperen uttagas ur den sofvandes ficka ocb
ansökningens beviljande påtecknas, hvilket presten vid
sin hemkomst till sin öfverr^skning upptäcker. — Det
hela är h&llet i en idyllisk och mild ton, det andas en viss
lefnadslust och comfort, man känner sig väl till mods
vid läsningen; men, som sades, planen sammanhänger
foga och man ser lätt att.ämnet bättre passade till en
efterpjece i en eller två acter.” —
J. O. Wallin var en mägtig ande, dock mindre stor
som verldslig skald, än som andlig talare, men aldra
störst som psalmist, Redan 1802 framskymtade såsom
vi sett, hans genialitet i den verldsliga, derpå följde pa*
rafraseradé, alltså misslyckade Öfversättningar från
Latinska skalder och den tråkiga, opoetiska, lärodikten
Uppfostraren, lärodikt belönad 1805, båda i gamla
skolans vanliga smak. År 1808 diktade han sin Dityramb
of ver den 24 Jan, <808, der hans genialitet först ögon*
skenligast frambröt, äfvensom i profpsalmboken 1810,
med dedication till Kron Prinsen, som är alldeles för*
träfflig. Vi behöfva ej upprepa, hvad som är hela
verl-den bekant nämligen huru förträfflig vår lika djupt
religiösa som djupt poetiska Psalmbok, genom. Wallins
odödliga förtjenst, blifvit. Han har sjelf författat 70
Psalmer och omarbetat de flesta*). Man vjet, att han
ensam är dess skapare, sedan han lösslitit sig från den
Choræiska tonarten i första förslaget. År 1821 utgaf
han sina verldsliga Poemer samlade, under genialisk
till-egnan på hexameter till Franzén och Tegnér, sina ve«
derlikar, ty Wallin är det tredje i denna det Svenska
sångens classiska trifolimn, med étt anspråkslöst
företal, der det heter: ”De voro blott försök, då de ej
blifvit mera, utgifver han dem för hvad de äro och skall
Se Wieselaren Korkans Sköna LitL s. 396, o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
