Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Idealists syftning voro lockande.’De Italienska eka
dernas musikaliska språk och fimt smekande verser mi
hnikaptbegiir öppnade dg, nar han i sitt tionde år sako
till skolan i Linköping, bvarest hans morbroder, Pehr Ko
noll, en ovanligt bildad man, försåg honom med böcker
alla slag. Der lärde han känna sitt fäderneslands nyare vi
terhet (bans fader egde blott några Dalinska poemer i man
skript och ott arbete af A. Nicandor); dot förnäma praktfnl
språket hos Leopold var honom någonting alldeles nytt, o
han beundrade de pompösa orationerna af Milo, Pompé, A
man m. ft. i Tragedin Oden; varmare och varaktigare hänfe
des han af Lidner, Bellman, Kellgren och Franxdn. Mest vi
komna blefvo honom likväl några Tyska skalder, hvilkas s
beten då ännn i Sverige, och särdeles i landsorterna voro hög
sällsynta. Mod stor förtjusning läste han Wielaad och m
ännn större Biiiger. Vid sin ankomst till nnivorsitetet i IJ
aala 1805, der Professor Kolmodin gaf honom sin boning o
fritt bord unda till 1810, fick han äfven göra bekantskap m
Goethe, Schiller, Novalis, Tieck, Werner, brödernaSchlegt
Plchte och Schelling. Begåfvad med ett särdeles lyckligt mi
ne, kande han snart en stor del af deras arbeten (liksom fc
ut af de Svenske forfatternes) utantill. — AUt sedan sin bai
dom hade han idkat skaldekonst, hans äldsta försök var oi
hans åttonde året författad Roman, Alphonsus och Marin
hvilken han, obekant med alla termer på skaldeslag och »stil
tiska indelningar, kallade ”Historia gjord af mig,** till ski
nad från andra, Icke diktade historier.” Denna nppfostr
fängslade honom uteslutande vid böcker under en tid, då mi
niskan är kallad att lefva i naturen och mod efördunklad bli
åskåda verkligheten. Tidigt lärde han att se verlden gen<
böcker och genom derifrån hämtade Asigter, begrepp och i
flexioner, hvilka så mycket djupare rotade sig och fingo h
ravälde i själen, jn yngre, ju mottagligare för intryck ha
själ var. Detta så tidigt började reflexionslif blef än vide
stadgadt under skol* och gymn&eiitiden. Dertill kem nné
denna tid en redan då väckt själskraft, fantasien, som gem
rednn vid 8 Ars ålder börjad produetion fick en för stor öfv<
vigt öfver andra förmågor och interessen. Dertill kom nu -i
Studenttiden bekantskapen med Romantikerna, sjelfva hyp
idealister och öfvervägande fant&simenniskor. Det var olji
eld.: Snart bildade sig omkring honom nnga män, som uttrycl
sin beundran, men ej rådde honom att släppa verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
