Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vapdlado till dunkla sagor. Hvad poetiskt herrligt Herr
Atterbom deraf skalle kanna hafva gjort, synes af
uppträdet i det inre af en Domkyrka (sid. 246—266) ett
partie, det visst ingen förm&r att läsa utan den
innerligaste rörelse. Alla de mänga förekommande sångerna
2ro harliga och de tvenne, i hvilka det
gammal-Nordi-aka Romansmanpret biifvit härmad t, hafva äfven lyckats
förträffligt. Likså kan imitationen efter Romeos och
Julias morgontidiga kärleksjoller hos Shakespeare,gerne
och utan tvekan här (sid. 183) intaga sin plats bland
de så många andra försöken att uppnå det
oupphinneli-ga. Endast de ställen, der skalden vill vara naiv aro
objelpligen misslyckade”
Förträfflig är icke blott Atterbom som. skald i sin
art, h*h har äfven förvärfvat sig evärdligaförtjensterom
Svensk bildning, som talare, filosof, kritiker och
ästhe-tiker. Det hör Icke hit att visa dessa fortjenster; Som
Filoeof^ först Schellings natur filosof, sedan
religionsfilosof, har han i Svensk« Filosofiens historia ett
utmärkt rom. Som Talare har han Jemnat partier, lika
utmärkta för den skäraste poesi, och den varnfrasta
känsla, som för innehållets djup t. ex, det fagra talet
ef oer Kernell; som Kritiker har hm iemnat ypperliga
karakteristiker t, ex, af Bellman, Stagnelius, Tegnérs
Frithiof, Ehreosvärd m. fl. Som Ästhetiker bar han,
efter Elurens värd och Benj, Höijer, äran att vara den
egentliga grundläggaren af en svensk ästhetik, ty han
har sjelfständigt begagnat en Ehrenevärds, Sekellinge
och Selgere forskningar. Hans tOtaHsigt har hvilat I
fragmentet, tills desa grundritningen nyligen biifvit af
honom ajelf utkastad *). Detta »Ut försäkrar honom om
odödlighet i vår bildning« häfder«
Skolans tvänne öfriga hufvudmän: Hammarsköld och
Talmblad voro mera kritiska än poetiska naturer.
*) Ss min Kontttheoriernas HUtorla. Sedaars HäfUt. 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
