Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lorenao Hammarskölds poetiska forsfik och noveller^
ärodels medelmåttiga, dels alldeles misslyckade t. ex.
Tragedien Prins Gustaf. Han saknade fantasi ochsnat,
då han sjelf poetiserade. Som granskare o4h Svenska
Poesiens håfdatecknare år han märkligast, odödlig
ge-■nom sina förtjenster, odödlig genom sina misstag. De
förra äro: filosofisk blick, oftast träffande ofadöme och
outtröttlig forskning, hvarigenom han brutit banan för
forskningar ej blott i Sveriges vitterhet och Litteratur
Historia, ntan ifven får en ny, djupare kritik. Det
oförlåtligaste af hans fel är hans partiskhet mot en stor
mängd Svenska Skalder, hvilkas sång gick på andra
toner, än den nya skolans. Att utpeka alla orättvisade är
ej behöfligt* Vi behöfva blott nämna Gustaf den 111 och
hela den Akademiska skolan i vår vitterhet. Men mot
inga ntgöt han så mycken galla som mot Lehnberg,
Leo-poldy Walsrius och Tegnér, alla utmärkta män sårdele«
Leopold och Tegnér, hvar sitt tidehvarfs största skalder*
Dock skonade han till slut ej sia egen skola, hvilken han
såsom vi sett, i sin tet af sitt arbete Svenska Vitt
erhe-ien bedömer hårdt, men rättvist, liksom i den tyska
tidskriften Hermes, som vi redan citerat*
Rydpht har förträffligt karaeteriserat, liksom ofta
andra, så äfven H. i följande ord*);”Hvad Hammarsköld
särskildt, såsom litterär granskare, vidkommer, är
derom vår tanke, att han för detta svåra vårf ägde många
väsendtliga egenskaper, och saknade många.
Beläsenhet, forskningsbegär, arbetslust hade han i hög grad;
ehuru den förstnämnda minst i den litteratur, han
bekämpade, — den Franska* Vidare: ett oaflåtligt nit för
den sak han värderade; en allt uppoffrande kärlek for
det i hans ögon rätta och sköna; en själ fri från all
svaghet för yttre lycka och vinning; mod att öppet
frambära sin tanke Inför hvem det vara månde* Deremot
•) gvensk. Lått. För* Tidn. 18M*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
