Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetfs» stort* ÉBtn fcke mognade ©eh till hantionf kamik*
poetiskå anlag* en djerf fattas!, sublimaskildringar t« e*
4 Spegeln % Nordanfjäll ? HéÉan och Vid en omältkyttd.
Rcc. *) öfver det siste stycket ”bckäaner uppriktigt! ett
hån aldrig utan en vällustig rysning kan genomläsa detfe
stycke. Ledd af en viss anatomisk köld tyckes förf. mod
en af diktkonitene yppigaste blommor prydd knif, Tilja
sönderskära naturens hjerta och sedan säga: se det Ir
Icke annorlunda än så/’ Vi vilja anföra detta stycke:
*Ren på afetånd ljuder det vilda vrålet af gnisslande bäU
gar* likt från jordan» hjerta de evigt osaligas gräsliga
iklagaé^ dS bland pressade suckar den eviga plågan 1
ång-•otcns srfdiiatt utbrister i verop. I dunster af svafvel och
smälla åogfer här sväfva de männer lika svarta furier med
diornade pannor oel^ svedda lemmar. Och brinnande sjöar
tf hårdt metallen, likt flytande vatten, här strömma och
flamma i skiftande eldar med lekande färgor. —
Härver-,ka i nattens hemska mörker de bannlyste söner, som ur
möderitebarmeiv (den kalla, den hårda, som aldrig än
klappat med moderlig värma mot barnets bröst), i
brin-’Uände lek loeka den giriga snikna metallen, I glödandé
regnar éf eviga eldar slappas stenens.okufvade kraft. Med
tvingande v&ldskraft häfvas de verktyg, som i
brådstör-tédt fall smida ur blocket det mjuknade ämnet. Liktpit*
gade érntdn krökes på stödet under väldiga slag det gråå
jernet ~ Liks| ställdes, att verka, i jordens hjerta de
dolda* dé svarta eviga krafter; d& Skaparens Vink gaf
sejen dess- öga, jorden dess grönska* och dågen vaknade
munter och gfad vid jordens barm. — Ner i dess
tomma* mörka sköte hvälfvas de hjul* tjutande, vrålande*
-drifne af urkraftens brusande ström. Af de vilda slagen
härdas jordens kropp, formas dess yta. 1 eviga
strömmar rinna de eldar, aom bränna pch smälta den stela
materiens gamla tröghet; Bland svafvel och dunster
sväf-ya de andar I jordena inre, dem urkraften ställt der*
) Sv. Lit. Tidn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
