Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ude åslgter och originella idéer med deras visserligen,
stundom kantiga, men dock alltid kraftf alla, lifliga,
poetiska, foredrag verkat oberäkneligt för Svensk, bildning«
Han är i poesien en Thorildisk natur, har stnndom för
litet fantasi och i allmänhet för litet utbildad poetisk
form, for att ge arinat än storartade fragmenter i poe*
■len« Han kallar också sina stycken ”stycken af en skald 4
som aldrig varit det helt.” Dock under ungdomstidens
liflighet stegrades stundom skalde-anlagen till hög grad
af inspiration ooh under dessa ögonbliek föddes de evigt
förtjusande och upplyftande poemerna: Manhem i Vikin*
gen, Sista skalden, Sista kämpen, Carl XII, Svegderi
Qjukungame och Odalbonden, som skola lefva på Sven-*
ska läppar och i Svenska fijertan, så länge Svensken har1
sinne för fosterländska minnen, djupa känslor, kraftiga
erd och stora tankar. Med förtjusning mottogos dessa
aånger af den för fosterländska minnen äfven öppna At»
terbom (Phosphöros 1811) sålunda: ”Høn är då icke
längre blott en lycklig drötn, den profetia, söm ljudade
i vårt Skaldatmal, om Nordiska lifvets återvändande till
tsnkan och sången, och den uppmaning till Sveriges
snillen, som yttrades der och på flera ställen i denna
tidskrift, hår änteligen icke skett förgäfves* Ett Göthiskt
forbund har lagi sin lejonklo (exunqoe leonem) i dagen
och med ldnnas första häfte berättigat sina läsare till
de djerfvaste förhoppningar om Svenska konstens och
fornhäfdernas framtid. Nej, om också den siste kampen
nedan dricker med Valfader i Valhalla, lefver dock ån
den sista skalden och skall, kankända ännu finna vänher,
förhfilkahan icke behöfver rodna bch hörare, som
äl-aka ”det röda skenet af forntida minnen/* —
Skaldedikterna7 i detta häfte, som äfven utan förf:S
tillkännagif-vemde skulle förrådt en gemensam fader, stämplas alla
af’Cn bestämd lyrisk individualitet. Dess character är
Sfeensk storsinnighefi, from kärlek för Sveas hjelteålder,
helig åsigt af konsten, såsom religionens och sedlighe-»
28 *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
