- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 2. Ifrån 1809 till 1839 /
485

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ter anmärkt, måste man åter tacksamt erkånna
forijen-sterna hos honom af en ledig; rersiflcation och en
mycket bildad, skimrande diktion, så att han väl kan gifra
behaglig skepnad åt det, hrad en annan högre genius åt
honom uttånkt. Deraf m& ri’sluta, att Hr tyicander räl
bör kunnä blifva en ganska utmärkt öfrersättare.” Detta
är för hårdt. Han rar en utmärkt lyriskt-skildrande skald,
om ej rent lyrisk.

Från Italien hemförde han ed resebesknfning och’
sköna Hesperider. ”1 Nicanders *) Hesperider lägga ri
största rigten på det som han gifrit oss i rersform; och
deribland på det rent lyriska. Vid sidan deraf
förblekna hans Bref och Betraktelser; emedan i dem,
naturligtris, mera måste framträda det reflecterande element,
hrari han ofta nog förråder brist på den styrka, som fordras
att göra reflektionen på en gång rikhaltig och poetisk.
Synen i flomkyrkan, Månskensnatten i Albano, den
lyckliga veckan i Venedig eller Afsked till Italien äro
stycken, dem en hrar af den ny-europeiska skaldekonstens
mästare skulle räkna sig till ära, och som alltid skola !
Tår ritterhet bibehålla platser af första ordningen/’ —
Hans sista arbete rar Lejonet i öknen, hrars romanser,
ntom de redan bekante styckena, roro matta. —

Assar Lindeblad har allt det blomstrande och
prakt-.falla, som tillhör Nicander, men någon gång mera eld
och lif, mera originalitet i bilder, då Nicanders sällan
aro rent af nya, men också rida mindre konstnärlig
fulländning, besinning och smak. Han uppträdde först med
alltför slafriska imitationer af Tegnér, men blef sedan
mera sjelfständig. .Mer än en granskare förfar obilligt
mot den unga skslden, blott för denna förlåtliga
Tegne-r trering, når man derunder likräl såg äkta poetiska an*
f*6, éom orilkorligen skulle esnancipera sig förr eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/2/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free