Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(M
Mern nppénbarar »ig först för be nom Olga, eller, Son
,hon efter döpelsen -betér, Helena, i afsigt att leda
honom ifrån sitt blodigd beslut oeh föra honom till
.Korset; men Satan , aom genom Wladimira vapen hoppas
uppehålla den sjunkande hedendomen, framträder i han«
fadere hamn, för att uppelda honom till vidare
hjelte-bragder. Wladimir lyder denna vink, anfaller Staden;
bana anfall afalks i början,-men hjelten eröfrar den
slnt-jigea med stormande hand. Hir införea an. finge
framför honom en flicka afen öfvertrafiande skonhet, och som
fyller hela hans hjorta med kärlek. Denna flicka är
Prinsessan Anna, Kejear Baailii syster, dan han med all
tillbörlig vördnad låter återföra till Conatantinopel. Snart
följer han ajelf efter med alla sina Bojarer, för att låta
"döpa sigj b varefter han ’erhåller den fromma Annas hand,
sch sålunda nppfylles den spådom, som Eremiten
Antonius, under hans återresa till’ Constantinopel förkunnat
Prinsessan. — ”Det var ett besynnerligt infall, att
förvandla den oskyldiga sågan om ”Blanda’-’ och hennea
Värends-qvinnor till en lättsinnig Wielandisk epopé; men
det vittnar åtminstone em rörligheten och
mångtenighe-ten af Skaldens phantasj. För öfrigt passar ämnets
uppfattning, som äfven i andra afseenden icke
tillfredsställer, föga tillsammans mod hana-annars (nästan)-öfverallt
hierophantiskt-högtidliga stämning. Troligen
härstammar détta försök från de allraförsta åren af hans skak*
debana. — I allmänhet.torde man knnna påstå v att hano
snille , sådant det ander denne banas karti tidrymd hann
uppenbara alg, var mera episkt och framför allt lyriskt,
in egentligen dramatiskt; och likväl framstråtar det
klarast och rikast jnst i hans ”dramatiska dikter,” Orsaken
dertill är, att den dialogiska formen, fillika med det
handliogsförhållande, hvari han försatte de talande oeh
aamtalande personerne, gåfvo mera conslsten8,mera(om
vi så i god meniBg.fi säga) kropp åt hans lyrik; sam
,-feljest var nog mycket benägen, att hänamälta i en mu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
