Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och manligt förstånd. jifefifiisJtaJit beståndsdelar vort
Ifvén ikålitensj odi den högre harmonien fattades
big-ge. Torftighet, bekymmer, lidande grepo ock alltför
ofta in i det underbara strängaspel, hvara renade kläng
nn tillhör högre sferer. Vitalis språk år äfven bilden
af en sjal, som arbetade att f& sitt rätta uttryck. Det
Ir stundom hårdt, stolt, skrofligt, rått, — stycketals
rent och förtjusande. Det ar ej ett vatten, hvars rån»
nil med lindrig konst ledes att afspegla hvarje mötande
blomma. Det år en ntetäll, som smälter för inre eld och
då drifver helgjutna klingande former. I allmänhet är
Titalis såsom skald ojemn, — öfver medelmåttan eller
under. Mest lycklig förefaller hsn mig.! början och sin«
•tet af sin korta bana. Mellantiden utmärkt genom do
båda medlersta, afven allt för snart på hvarandra följan«
wde, Häftena af hans ntgifna dikter, betecknar ock-ett
slags stillestånd och mellanstånd i hans bildning, nr
hvilket han ryckte sig opp genom ett utbrott af polemik
mot de förr hyllade mönstren. Det var et{ kraftsprång
ur Göthisk och ännn mer nr phosphoristisk imitation,
hvaråt han nnder ett slags hvila öfverlåtit sig.”
”Genast vid sitt första framträdande väckte Vitalis
/uppmärksamhet genom sina anlag,såsom komisk och
hu-’Jnoristisk författare. Dessa försök vore visserligen ge«
digne och det har, for att hinna förträffligheten, en«
dast fattats honom en rikare åskådning af verlden. Nu
’Tar han för mycket stängd inom sig sjelf och sin
närmaste omgifning. Han grep derföre kanhända för oftai
till parodien af det alldagHga och bekanta, (ehuru det
-’Under hfcns pensel har en egen kraft) eller förirrade sig
*1 det räsonnerande komiska, som föga duger. Den lätt«
het och glättighet, som leker på tingens yta, saknade»
han dessutom nästan helt och hållet. Hans komiska
kallelse var af en högre art. Det äkta löjet är en bitet nr
själen, som med ens gör den träffande dårskapen trana«
pttent; det är så långt skildt från oförmågan af alfvarø,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
