- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 2. Ifrån 1809 till 1839 /
536

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att tv Irtom nr känslans, fantasiens och förståndets djup
desa underbaraste dagrar tanda sig, och deso meit
strålande gnistor tillhöra en ator enkelhet och
sannfirdig-het i characteren. Det själfullt komiska ir det högats
och tillika det aanna som det humoristitka. Och hvem
’kan neka att i denna oefterhirmligaste af alla gifvor
Vitalt» var atmSrkt? — om man afven medger, att han
ej ailtid ir aann och ledig.”

Vid sitt första framträdande med sin vin Nieander
1 Kalender för damer 1819’ mottogos hans dikter så af
Upeala Litter. Tidning: ”Dessa dikter förråda en
verkligen mindre harmonisk bildning,, en mera osiker takt
och en mindre fulländad technlsk färdighet in Angnsts,
men de förråda derjemte en högre lyftning, en djerfvare
flygt och ett mera afgjordt originelt snille.
Förvånande har det varit för Rec, att boa en. nyse npptridando
Förf. finna en i vår vitterhet nästan okind humoristisk
tjuickhet, icke af den Tralliogska arten, aom man hos
osa hittills blott beundrat, ntan af en ikta poetisk adel*
Vitalis fallenhet för det starka, vilda Och rysligå är
för-öfrigt så afgjord, att Rec. knappt skalle hafva tilltrott
hpnem förmåga, att hos läsaren vicka motsatta känslor,
om han ej genom’ sin beundranavirdt tjusande dikt:
Blomsterklagan bevisat, att ingen af själens’
grundtoner för det erkända Geniet förborgar sig. — Till
Fullmånan, en ironis Dedikation, i en ton som redan
antyder en sann originalitet. — Skalden* trött., en rörande
sång, ursprungen af en djop melancholi. — Till
Fladen, i samma tonart och af lika vackra. — Entlingen»
tång i den stora öknen, liksom skrifvet med blodet af
ett förrunnet, Isadt bjerta. — Orden* Detta har
olyckliga ställen, slutet är ypperligt, men det hela ir alltför
vidlöftigt och afven higot förvirradt. — Under pn
sjukdom. En mild, harmonisk elegi, utsa blandning af den
bittra gallan. — Till mina Vänner, En idel och
manlig sinnesstämning, uttryckt i kraftiga drag. — JKomi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/2/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free