- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 2. Ifrån 1809 till 1839 /
647

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vitsordad till sia mindre duglighet, det aednare har
innu icke synts till. Akademien belSnar vidare
prisskrifter. Den har dock icke framkallat många, aom fortjen«
odödlighet» utom några t. ex. Tegnérs Svea,- Tegnér var
dock förut erkind som stor skald. Nu till tidens skalder?

Gustaf III:* dramatiska arheten åro i afseende på
anläggning, ledigt utförande och interesse de båsta vl
ega på prosa, och låta innu med oforminskadt nöje låsa
sig. De iro: Gustaf Wasa, Gustaf Adolf och Ebba
Brahe; SM Braks t Helmfelt, Gustaf Adolf* Ädelmod;
jFrig-ga, Komedi; Svartsjuke Neapolitanaren, Dram; Alssis
Mickaelowitsck oek Natalia Narischkin, Dram; Bedragne
Basekan, Komedi; Den ena för den andra, Komedi och
Födelsedagen, divertissement (Gustaf UI:s
Theater*tycken 2 B. St. 1826 8:0). Der ir visst ingen poesi, i
egentlig mening, utan snarare rhetorik, ty Gustaf 111
var den mest rhetoriska kunganatur i våra hifder, men
de visa mycket förstånd att arrangera. Prosan gör, att
de Ifven iro naturliga 1 föredrag, då deremot deras
öf-verflyttning på tidens konstlade versspråk beröfvade dem
deras ledighet och natur, hvarföre man föredrager det
prosaiska framför t. ex. Kellgrens versomklidnad.
Gustafs snillrika Tal höra ej hit. — Jok. Henr. Kellgren,
f. i Vestergöthland 1751, Docens i Vitterheten i Åbo
1774, kom 1777 till Stockholm, der han i sillskap med
sin vin Carl Lenngren började utgifra Stockholms-Postea
1778, blef samma år bekant for Konungen och sedan af
honom pensionerad, död 1795. (Samlade 8krifter S D.
Stockh. 1796. Örebro Lindh 18S8.") Kellgren, ehuru
egentligen en lyrisk natur, har dock ifvenledes försökt
sig i dramat. Efter Gustafs utkast skref han de lyriska
dramerna, Operorna, Gustaf Wasa 1786, Gustaf Adolf
och Ebba Brahe, 1788, Drottning Christina ^ och pl eget
berig Æneas i Carthago, lyrisk tragedi. Ifr&n den fran«
aka dramatikens ståndpunkt kan man siga mycket godt

am deiifl ABPMi1. men ifrån vår aiåndnnnkt finna vi dar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/2/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free