Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pora skrefvo, innan den nja skolans åsigter hnnnit rata
sig, till det Gastavianskt-Academisfca tidehvarfvet,
sjelf-va Thorild ej undantagen, ehuru olika han rar med sin
4id i åsigter af lif och konst. Dock Tar han, likasom
andra, idkare af skaldekonsten på ett sätt, som stod j
ren motsats mot det Kongl. Akademiska. Detta g&r att
Ti till middag8tidehvarfvet kunna räkna de starkaste nå
turerne, som i Akademisk anda diktade, eller de som.
om ock med mattare anlag, utan särdeles af steg fast
höllo’ dess smak. Derföre räkna t! hit: Gustaf III
Kellgren, Leopold, Oxenstjerna, Stenhammar, Blom
Silfoerstolpe och Sjöberg % ehuru äfven ibland dessa fun
nos ögonblickliga smygtankar att denna bildnings i hvil
ken de lefde, ej rar den bäst^, t. ex. hos Kellgren ocl
Oxenstjerna. Gustaf III inrättade 1780 Svenska Aka
demien, dels förberedd dertill genom den förra tidem
vittra cotterier, särdeles den Akademi, som hans modei
stiftat, dels uppmuntrad dertill af den franska aka.de
miens föredöme. Hans mening Tar god, men inrättnin
gen detta oaktadt antingen onyttig eller skadlig. D<
poeter, — äfven Grefvar, Statsmän, Prester, Vetenskaps
män till. och med Kemister har man intagit der, meneme
dan de ej slå i något slags förbiilande till Sveriges poesi
förbigå vi dem,— som suttit eller sitta der de ftro: Osen
e t jer na, O. Celsius, Gyllenborg, Adlerbeth9 Kellgren
Leopold, Sjöberg, Clewberg, Silfoerstolpe, Blom, Sten
hammar, Wallin9 Franzén, Kullberg, Tegnér, Skjöl
debrand, Gei jer, Walerius, Brinkman, v. Beskow
Ling, Atter bom, Grafström. af dessa 21 höra åtmin
stone en Qerdedel till de utmirktaate skalder som Sverl
ge frambragt, en annan fjerdedel till dem af andra ord
ningen, alltså fortjente af ett rum i Akademien; de öi
riga Iro vida öfverglänsta af’ icke-akademiska snillen
som bort och böra der ega en plats. Dess hufvudända
mil, en den bästa Grammatikas och ott Svenskt Lexl
kons utarbetande, har ännu icke kommit till stånd, t
den förra, som 1830 utkom, ar af kännare tillbörlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
