Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poetisk Caiender 1822—22 Ups. Deras sträfvan rar tre*
faldigi 1) Iheoretisk, 2) kritisk, 8) poetisk. Genom delt
forstå ville de efter Schleglarne och Schelling uppställa
en ny theori för konsten, ett nytt ästhetiskt system,
men gåfvo blotta fragmenter och dessa ofta endast låhta
frän Tyskarpe. Genom den andra mätte de den förm
tidens poesi efter den nya måttstocken, deras nya sy*
stem, oeh den. litterära rättegången kunde ej utfalla till
fördel för de Akademiske. De nedrefvo dymedelst hvad
som de-ansågo numera ej duga och framtogö hvad de%
men ej de tongifvande •. af gamla skolan, anslgo dug»,
t. ex. Folkvisan, Stjernhjelm, Bellman, Wallenberg, Ehrenr
svärd, Thorild eller Romantiken, Shakespeare, Dente,
Tasso, Cervantes, Göthe &c. Nekas kan icke att ett
sårad t partisinne väckte till orättvisa och obilliga
omdömen, att svärmeri för oupphinnellga idealer • ledde- dem
att endast efter dessa, ej efter hvar tids egen måttstock
mäta hvar förtjenst. De anslogo i afseende på dgn
tredje rigtningen en alltför abstract poesi, k vars former ej
hade den klarhet, objectiva åskådlighet, popularitet, som
behagar ett realistiskt folk, oeh der den äkta
svenskheten i uttryck- ooh ton ej ofta träffades o. s. t. Icke
förthy kan män icke förneka dem förtjensten af en djupare
filosofisk grundläggning för vitter vetenskap och konst1
en grundligare kritik och flitigare littetfrbistorfck forska
ning, samt inbringande af ett högre idealistiskt element
i poesieu, hvarigenom denna höjdes öfver Akademiens
förkonstling och onattar. De gåfvo konsten frihet nol
detta var deras högsta, deras negativa förtjenst.
Positivt uppträdde de blott enstaka, i vetenskapliga ellei
poetiska arbeten, särdeles i de förra, emedan de, utom
Atterbom, jemförda med den göthiska skolan ooh axtdia
samtida originella skalder, voro underlägsna I afeeendc
P* arbetenas förträfflighet. Hufvudminnen för denai
fkola voro t Atterbom, Hammarsköld .och falmblad%
P. D. A. Atterbom, (f. i Östergöt biand l?9f, son
fff gp Cnminlnisterystu^ept i Upsala 1805, Magister 18H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
