Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aai
gjorde en utrikes resa 1817 —19, Kroupriasens lärare i
Tyska språket, Professor i Jhear. Phiios. 1828, i AStithetikeif
1836; (Dikter 1837, 38, 2 B. Lycksalighetens ö, Up«.
1824, 27, 2 D. ni. m,). — Han uppträdde som skald
först i Polyfem med polemiska poesier; Xenier,
Rim-marbandet &c., i Pkosphoros och sist 1 Poetisk
Colen-der, Svea och Mimer. Söm ko»sttheoMrt4ker\hajr han
ännu endast lemnat fragmenter (i.PhospborQS oeh *Svea
och Lénströms KonstrTheoriernss Hist., jemte .ptjitiftr
i Sv.- Lit. Tidn. ofch Lit. Foren, Tidn,). Haös Kritik *ar
alltid mindre mördande, an Hammarskölds. Æterbom ar
såsom skald helt och hållet lyrisk, men ej.af jteo
realistiska art, som till ex. Fransen, Tegnér och BcUmeu,
utan idealistisk. Pen ena arten är vil icke fö*. mer än
den andra, de fordra lika stora anlag. Pcfra*cAa>är’på
visst sätt med sin svärmande romantik, sin
dialeetiSkaepo-eulation, sin veka känfila och sin konstiga form likaator
som Goethe i sin lyrik, med deas objectivitet, dess
moderation af känsla och speenlmtion, dess realism. .Visaa
nationer ha dock sympathier för vissa arter y missförstå
ofta en scTm uppträder i annan än den aom motsvaras det
nationella lynnet, Atterbom är en Söderns skald, en
äroubadonr, som af ett natiirena misstag blef född i
Norden, hvilken icke vet värdera det etherfinai djupsinniga,
djnpkineliga och idealistiska hos en Petrarche,’ en
Minne-Sångare, Troubadour eller Mins t r el. lVcnua Jyxuk lr
ej endast rik på ideer, känslor ‘oeh deras dialectik, den
är ock genemträugd af ett n&turmystiakt djupsinne, som
i skapelsen finner symboler eller allegorier af
hö^retfor-hållanden v ty natur-fenomenerna uppfattas förraenskliga«
de och personifierade. Denna lyrik antager antingen dra«*
matisk form såsom i den stora oeh på de skönaste be*«
ekrifningar, reflexioner oeh kärlekspöesi rika
Lycksalighetens ö och fragmenter af JRogel- Blå, de båda
djupsinnigaste allegoriska lärodikter på svenska, dels
folkvi-wn$ tonart och då är deo lyckligast, ehuru det är
märkvärdigt #tt pe en sk lyrisk Mtur på eu gång så populär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
