- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 2. Ifrån 1809 till 1839 /
685

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sylfiden 1839) liknar Iledborn i lyrisk friskhet och na*
tnrsinne, mindre djnp och rik an Atterbom, men
obje-ctivare, än 1) genom en rik fantasi personifierande
hatør-feriden, än 2) finkänslig och Franaéniskt, än 3)
religiöst dj op. Till det första slaget höra, mästerstycket i
poetisk genremålnings Jungfrun i det gröno, Lårkanf
Tragten, Mimosan, Falken, Liljan och spindeln,
Blom-st er giaset, Ben, gamla ornen i bur*, till det andra:
Julljusen, Nina, Farmors portråt, Jag Hyr till dig, m. m.;
till det sista Christophdrus, en, förträfflig dramatiserad
legend. Äfven i Fra Lenngrens art lyckas hon. Hennes
öfriga dramatiskå försök:’ Psyohet Tuélina Sic. iko ej
lyckade* —

c) Göttiskä skolan.

Geijer, Tegnér, Ling, Afzelius, Nicander,
Lindeblad och von Beskow.

4 Del Gothiska Förbundet stiftades I Stockholm 1811
åf Geijer i Jac* Adlerieths Tegnér, Afzelius, Tholander%
J. H- Schroder, Gumælius m. fl. och nfgaf Iduna 1—10
x II. St. 1811—24. De gingo ej polemiskt till väga, utan
höllo sig väl både med gamla och nya skolan, togopris
af den förra och lemnade bidrag till den sednsres
Poetiska Calender. De läto hvar och en gälla hrad hatt
kunde och sökte blott genom egna arbeten rikta oitt lands
litteratur.. Särdeles låg det dem om hjertat, att
npp-lifva studium af den Isländska litteraturen, efterbilda
den, åter begagna dess MythologJ och Sagor, samt
stundom Nordens fornlemningar. Detta var förtjänstfullt,
om också i vissa poemer en yfverborna göthiskhfet och
skrytsam svenskhets jagt stundom lät sig förmärkas. Den
starkaste anden var Sveriges blifvande Håfdatecknaro,
det största poetiska snillet var Frithiofs odödliga skald.

Erik Gustaf Geijer „ (f. på Ransäters Bruk i Veim-

I__j i%oo _i? n i______x j—x inf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/2/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free