- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 2. Ifrån 1809 till 1839 /
686

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flåter 1806, fedte i England 1809, 10, Professor 18
i Historien. Skaldestycken, Ups. 1835.) Han har si
skald anslagit en kraftfull och forpsvensk ton i sina di
ter, som äterspcglade Sveriges natur och den döen
Hedendomens känslor i Sista Kämpen, Sista Skolde
Qdalbonden, Giukungarne, Manhem4 Vikingen * Kolt
gossen m.’m«, alla i sitt slag förträffliga, genom foi
nfng af enkelhet och originellt lif« Sedan har han la
sitt poetiska element i prosaiska skrifter, allo genialis
och djupsinniga, samt egendomligt lifliga i föredraget.

Sveriges ny* Brage, Esaias Tegnér, (fc iVermla
1782, son af Comministern i Millesvik, Student i Lii
1799, Magister primus 1802, Professor i Grekisk
1810, Biskop i Wexiö 1824« Svea 1811 prisbelöc
Hattvardsbamen 1820, Axel 1822, J^rt/öio/1825, hvi
hf partier förr voro tryckta i Iduna, Smärre Diktet 182
1 B.) Han namnes in* och utomlands för Sveriges sti
sta skald. Ingen är åtminstone så af hela nationen la
och förstådd; ingen dfcer den enkelhet, liflighet, qvic
het, glans och effeetrikedom i föredrag, ingen den pral
falla, bländande och vid första läsningen, hänföran
makt i stil samt den rikedom’p£ egna bilder, som Te
Hér. Dermed förpnar han äfven kraft och kärna * ut
att derföre alltid vara djupf storsinnad och idérik sc
han är grann. När han år djup, är han det mera si
lan på ideer än känslor, ty han anslåfi sådana ögonbli
menniskohjertats djupaste toner, melankoliens och ti
nådens« Man har för öfrigt sagt, att hans stil stelnat ti
ett manér (på sednare åren ej utan skäi), att h*ns snil
ej sällan endast leker på ytan, att han t. ex. ej har e
a$ djupbUekande sftine, en så bestämd storartad och co
sequent verldsåskådning som Stagnelias. Tyskarne haf
förebrått honom brist på hvad de kalla Gemiith, inne
lighet, och forliknat honom med åtskilliga af Frankrik
Lyriker | som äro fulla af esprit, d?t pikanta, slåend

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/2/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free