Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppskakande, och sagt att han ar ypperst, der han slip«
per taga allt nr sitt eget inre, ntan får hemta ur det
yttre, fornminnen och tillfälligheter* Då mäktar ingén
diktare täfla med honom, att poetiskt omkläda
dettagif-ma och utsmycka det med blixtrande juveler nr det rika
* hildforr&d, han besitter i sin epigrammatiska qvickhet.
Man har än förliknat hans Lyrik med Schillers, än med
Byrons, med den förras i anledning af det hos båda
framträdande gnomi8ka d. ä. epigrammatiskt
moraliserande elementet, med den sednare i afseende på träffande,
fast dock fåordiga, tankar, känslor och naturskildringar.
Dock är Tegnér ej, strängt taget, rent lyrisk skald, ty
han sluter sig alltid till ett reellt element, och sådant öf~
Terensstämmer ock med svenskens uational-lynne. Han har
aom lyriker sällan anslagit några af deii romantiska
eller innerligare kärlekslyrikens toner. Sällan finner man
hos honom Ifranzéns oskuldspoesi, ej den varma, ljuft
försmältande erotiska dikten, med dess. djupa. poetiska
’▼erldsåskådning, dess sinnrika känslodialectik, dess
for-gudning af qvinnan, såsom sinnebifd af det
gudomligt-qvinliga. Det rustande, stormande; stora och sublima
t. ex. Hjeltar, de barska Nordmanna-Gudar, solen o. s. v.,
det är den sfer, han bäst besjunger. Dock vilja vi ej
från-dömma hans mildare dikter deras obestridliga skönhet.
Svea är till stor del till formen akademisk, liksom
flera tidigare, re’n glömda, försök* Denna dikt är dock
till andan ny, göthiak; den var hans sista offer åt deh
smak, hos hvilken han först gått i skola, I slutet af
denna dikt är han helt och hållet Tegnér. Redan förut
hade han gjort bekantskap med Öehlenschlagers
fornnordiska dikter; särdeles hade Helge på honom gjort ett
så djupt intryck, att han beslöt att sjelf försöka en
bearbetning af Sagan om Frithiof, af hvilken bearbetning
flera stycken trycktes i Iduna.! Oehlenschläger och
Tegnér äro befryndade skaldenaturer, ty båda äro mera
episka än lyriska, lyckligare sitt behandla ett af fornsa- v
Svenska Poes. Hisi. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
