Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
”Glömt... Nej!.. Hu då!” yttrade mannen,
öppnade långsamt dörren och tittade försigtigt
omkring sig, men åt den sida där brunnen var be-
lägen sände han ett lika hastigt som fruktande
ögonkast.
Om han skulle gå dit och se efter ännu en
gång?... Nej, nej, det vore för otäckt.
Löjtnanten hade icke kommit med pengarne
innan vaktmästaren gick till banken. Kanske
han där skulle söka upp honom. Östholm sökte
ännu intala sig det hoppet, men kunde ej under-
trycka ett utrop som då och då undslapp honom.
”Fötterna!?
”Hvad pratar du om för fötter?” sporde den
andre vaktmästaren som jämte Östholm hade
vakt i Sedelkontorets förmak. ”Har du liktornar,
så tag till rakknifven, för jag kan väl aldrig tro,
det du är så högfärdig, att du går till operatören
Bennet Mayer vid Tyska Brunn.”
”Brunn!” utropade Östholm och stirrade på
kamraten. ”Talar du om brunn?”
”Du har visst tagit dig mer än en stark på
Kryp-in, när du var ute det där ärendet för
kommissarien Netherwood?”
Östholm tycktes icke höra kamratens fina
förmodan.
Så förflöt förmiddagen. Ingen hade infunnit
sig för att tala med Östholm i affärer. Han såg
fundersam ut, då han gick till excellensen Due
för att passa upp, och under middagen var han
både fundersam och fubblig, fick snäsor af hof-
mästaren och begabbades af kamraterne, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
