Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
gamle luggslitne och bugade sig artigt för dot-
tern i huset,
”Visst inte”, invände hon. ”Hr Samuelson
skall inte stå här, utan hvila sig i pappas rum.
Se så, stig in nu! Det ligger tidningar där inne.”
”Fröken Östholm är alltid själfva älskvärd-
heten”, försäkrade Samuelson med det artigaste
småleende, fullkomligt kavaljersmässigt, bugade
sig sirligt och steg på.
”Jag tycker, att hr Samuelson är en riktigt
fin gammal man”, sade fröken Hulda, ”fastän
han är så fattigt klädd.”
”Det vet jag visst, det”, invände tjänstflickan.
”En renskrifvare som ingen vet hvarifrån han
kommer.”
”Vet någon här i Vasastaden hvarifrån hans
granne kommer ?”
”Nej, här känner ingen den andra, det är
nog sant, men den där gubben är bestämdt inte
stockholmare.”
”Är Oharlotte det då?” frågade fröken och
smålog.
”Nej bevars, men jag kommer med mina
riktiga betyg från Arboga, och jag är ung, jag,
men den här strofilen lär inte ha vistats länge i
Stockholm, så gammal han än ser ut. Han är
nog några och sjutio.”
”Så mycket större skäl att vara vänlig mot
honom”, menade fröken Hulda.
”Kan tänka!” mumlade jungfru Charlotte
och svansade bort.
Direktören dröjde öfver den vanliga tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
