Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
bara af oförstånd och håg att lefva öfver mina
tillgångar. Hade jag fått sätta om den olyckliga
reversen, skulle jag ha skaffat ett riktigt namn,
och då hade jag nog ansträngt mig för betal-
ningen, men bankdirektörens far tillät det inte.
Jag hotade att ta lifvet af mig, och vaktmästar
Östholm uppmuntrade mig och visade på en
brunn i gården. Jag stod verkligen ett ögonblick
i beråd att följa uppmaningen, men — jag gjorde
det inte. Gud vet hur jag kom ur landet. Stanna
kunde jag naturligtvis inte och vanhedra mitt
namn. Ja, hr bankdirektör, sedan har jag flac-
kat omkring, men bara i Europa, har aldrig haft
smak för andra världsdelar, varit markör på en
biljard i Hamburg, barberarbiträde i Frank-
furt, underordnadt spelhusbiträde i Homburg, själf
spelhusvärd, mycket kort tid, och frästat lifvet
på många sätt, men aldrig gjort något som kun-
nat vanhedra mitt namn... ja, ja, intet annat än
den olycksaliga reversen. Ondt har jag slitit,
varit främling öfver alt, dragit mig fram med
nödfallsutvägar, svultit och frusit, och jag kan
inte neka till, att jag oupphörligt förbannat vakt-
mästar Östholm. Slutligen kom jag hit igen, och
det var inte utan att jag ville se om den gamle
ra..., om den gamle affärsmannen lefde ännu
och om jag inte kunde betala honom för så
många års lidanden och ett helt förfeladt människo-
lif. Jag borde dock ha tänkt på, att han var
mycket äldre än jag och således inte gärna kunde
vara 1 lifvet.”
”Hur kunde herr Jungkrona”, afbröt bankdi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
