Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
rektören, ”hysa ett så långvarigt hat? Betänk
dock, att min far inte gjorde annat än hvad
han hade rätt till. Det var herr Jungkrona som
begått en dålig handling.”
”Visserligen, men kalla mig inte för annat än
Samuelson. Jag är lyckligtvis glömd. Inte en
enda mer än hr bankdirektören vet hvad jag
egentligen heter. Anrep har till och med ansett
ätten vara utgången. Låt den vara så ...ja,
det är ju inte kristligt att hata, men... nå,
så fick jag höra, att gamle Östholm slutligen
varit liksom mindre redig. Jag förstod mycket
väl huru det hängde ihop och att det varit bara
samvetskval öfver att ha gjort mig olycklig.
Uppriktigt sagdt, så fann jag det alldeles som
det borde vara, men inte var det tillräckligt...
Nu, herr bankdirektör, kommer jag till det svå-
raste i den här bekännelsen, men jag vill vara
uppriktig och erkänna altsammans: gamle Öst-
holm hade en son, hörde jag, och den ville jag
bra gärna komma åt både för min egen skull och
för min stackars fars och min olyckliga systers . ..”
”Ville ni komma åt mig för er systers skull?”
utropade bankdirektören. ”Det var dock något
starkt. Hvem hade bragt henne i olycka? Var
det inte ni själf? Och dess utom skulle jag
kunna säga er, att stackars fröken Jungkrona
fick hjälp just af...nå, det kan vara det samma.”
”Hm, jasål!...Ja, jag bar mig kanskeinte rätt åt.
Men, herr bankdirektör, ni var son till den omänsk-
lige Östholm, ursäkta öppenhjärtigheten, och det
var alldeles nog, tyckte jag ...jag säger tyckte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
