Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
stone utan att våga visa någon bestämd motsä-
gelse. I sällskapet fans sannolikt ganska många
som delade friherrinnans åsigter, men vågade
knapt erkänna det för sig själfva, mycket mindre
förkunna det för andra. Sådant kunde anses för
okvinligt.
”Fru Alman har fullkomligt rätt”, hviskades
här och där.
”Våra kvinliga rättigheter böra vi visst hålla
på, men inte på det där att framkasta sådana
påståenden som friherrinnans. Det bara skadar
vår sak.”
”Låt oss framför alt vara kvinliga.”
Friherrinnan log, men det var ett medöm-
kans leende hvilket förargade både damer och
herrar. De senare höllo sig dock ganska lugna.
De behöfde alldeles icke rycka ut till strid.
”Fruntimmerna inse nog själfva hvad deras
frid tillhör”, hette det, helt sakta bland herrarne,
af hvilka de flesta snart drogo sig in i dispo-
nentens våning för att dricka punsch, röka och
berätta mer och mindre anständiga historier.
Men bland damerna vågade en helt ung flicka”
göra några invändningar mot hvad fru Alman
yttrat. Hon gjorde det med stor :blygsamhet
och synbarligen icke utan räddsla.
”Hvad kan det vara för en?” sporde en af
de herrar som stannat i salongen.
Utan att afvakta svar, tillade han:
”Hon har kortklippt hår. Då är hon just
en af de rätta. För öfrigt är hon ful.”
Den unga flickan var verkligen icke vacker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
