Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
niskornas frigörande från alla band och återvän-
dande till naturtillståndet.
”Det är kvinnornas skyldighet”, fortfor den
unga fickan, ”att skaffa sig både valrätt och
valbarhet till riksdagen på samma vilkor som
männen. Endast därigenom kunna de verka till-
börligt.”
”Skandal!”
Allmän förtrytelse i salongen. Ingen enda af
de öfriga damerna, ej ens de som gjort sig kända
för mycket framåtskridna åsigter, vågade göra
sig medskyldig i sådana ”dårhusmässiga” an-
språk, äfven om de i sitt stilla sinne funno dem
kloka nog.
Den unga flickan hade gjort räkning på att
vinna understöd hos sitt eget kön, men hon fann
endast motvilja och hån, på sin höjd här och
där en öfverseende medömkan.
”Hon är så ung!” hviskade några ursäktande.
”Men så gräsligt okvinlig.”
”Det är för löjligt”, sade ett fruntimmer till
den unge frisinnade författaren som önskade
återvända till naturtillståndet, ”att inte den där
unga flickan bättre följer med sin tid. Hon
borde dock inte vara okunnig om, att hvad hon
nu yrkar är för länge sedan förkastadt. Vi ha
växt ifrån sådana omogna emancipationsidéer.”
”Ja, hon är rent af antikverad”, sade den
unge frisinnade med ett alldeles förkrossande ut-
tryck af öfvermod eller af den segervisshet som
endast ett starkt medvetande af egen förträfflig-
het han åstadkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
