Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i sång. Han vore ju italienare, följaktligen själf-
skrifven professor i ämnet.
Den förnäma världens damer trängdes med
den rika medelklassens fruntimmer i markisens
”salong”, ett ganska tarfligt rum vid Norra
Smedjegatan.
”Han har en utmärkt metod”, förklarade alla
sedan han hyrt sig en liten, elegant våning vid
Drottninggatan och skaffat sig ett piano från
Rosenvall i Clarabergsgränd.
”Och så intressant han ser ut!”
”Med hvilken känsla undervisar han inte!”
”En fulländad världsman!”
”Skall kammarrådinnan inte också ta lek-
tioner?”
”Jag vet inte, om det passar. Min man sä-
ger, att italienarne ä’ så farliga.”
”Han är förtjusande, det är hvad jag vet.
Grefvinnan Adlerkrona är betagen i markisen,
säges det, och sannerligen jag undrar på det,
fastän nog är det lite löjligt, då hon har sina
fem och fyrti på nacken. Jag skall säga kam-
marrådinnan, att alla ä vi förtjusta i vår mar-
kis-professor ... mer och mindre förstås.”
”Hvad de utländingarne ä charmanta
Nobilini arbetade ihärdigt med sina lärjungar,
unga och gamla, mest gamla, alla damer af värld
eller som åt minstone ville så anses. Då ett frun-
timmer kunde säga: ”Jag tar lektioner af Nobi-
lini”, var det ungefär som ett adelsdiplom.
Den eftersökte sångläraren fick goda inkom-
ster och började föra ett lysande lefnadssätt.
nm
:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
