Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
”Om jag skaffade mig de kunskaper som
fordras för inträde i den högskolan, finge jag då
studera där.”
”Det fick du visst inte. Det är redan förut
öfverbefolkning på det området. För hvart år
blir det alt svårare för en ingeniör att slå sig
ut. Hur skulle det inte då bli, om fruntimmerna
också skulle göra sig till ingeniörer och gå i
vägen för karlarne?”
”Gå i vägen?” invände Alma något förtryt-
samt. ”Man kan ju med lika skäl säga, att kar-
larne gå i vägen för oss.”
”Åh, kära du, så du pratar. Ha karlarne
kanske inte alltid varit de som slagit sig på så’na
yrken.”
”Och därför skola de göra det alt framgent!”
Kanslirådet teg och såg fundersam ut. Han
kunde icke neka, att det låg en viss logik i lilla
Almas framställning. Han var visst icke någon
oräsonlig stillaståndsman, utan hade snarare an-
setts som nästan för mycket framåtrusande, men
det här hade han verkligen icke kommit att
tänka på.
”Farbror säger, att alla områden nu stå öppna
för kvinnan, men hur kommer det sig då, att vi
inte få bli t. ex. ingeniörer? Om vi kunna bli
professorer i matematik, så torde våra hjärnor
väl också tillåta oss att studera ingeniörsyrket.
Läkare få vi också bli, men att erhålla en lek-
torsplats vid fullständigt elementarläroverk är
omöjligt.”
”Jo, det skulle bara fattas det”, utropade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
