Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
någon af de större bodarne och söker plats som
kassör.”
Alma gjorde hvad hon sagt. Hon sökte,
men fann icke. Öfver alt möttes hon af den
försäkran, att man hade fullt upp med sökande.
Högre aflöning än femtio kronor i månaden
kunde man ej häller betala. En kvinlig kassör
i en stor handelsbod berättade, att hon måste
vara på sin plats klockan åtta på morgonen och
stanna där hela dagen, med undantag af någon
kortare stunds måltidsrast, ända till klockan nio
på kvällen. Maten fick hon själf bestå sig, bo-
stad och kläder också, och hon måste alltid vara
fint och omsorgsfullt klädd.
”Huru kan någon komma ut med det?”
”Man är väl tvungen, men det går natur-
ligtvis inte, om man ej har någon hjälp af för-
äldrar eller anförvandter. En karl låter inte
nöja sig med en så liten aflöning. Det är endast
för att vi fruntimmer kunna bjuda under kar-
larne som vi få plats framför dem. Och likväl
räcker det på långt när inte till åt oss häller.”
Alma hade hört talas om, att den store af-
färsmannen Kuhlmann gjort sig känd för den
beredvillighet hvarmed han antog fruntimmer
till kontorsbiträden.
”Det är en nutidsman”, hette det, ”en som
inser, att äfven kvinnan har rätt att arbeta och
försörja sig. Han är en stor vän af hvad vi
kalla kvinnosaken.”
Till honom gick Alma naturligtvis och sökte
anställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
