Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
gallerierna. När han behöfde hämta andan gick
han ut på ”campagnan”, for upp till Tivoli, fe-
stade i Albano och sträckte sig i gräset vid
Nemisjön.
Men så hyrde han sig en ”studio” vid Via
Sistina och började arbeta. Det gick undan med
lust och fart. Signor Vittorio var känd och om-
tyckt af alla modellerna som vräkte sig på trot-
toaren i hörnet af Sistina och Capo le Case, men
kinkig var han i valet. Han gillade inga andra
modeller än de ”formfulländade”. Natur ville
han ha, men en natur af första klassen. Ideal-
kroppar sökte han, och fann han en modell hvars
kroppsformer åt minstone något så när erinrade
huru en människa egentligen bör se ut, frågade
han icke efter hvad han betalade för att få den
kroppen i sin ”studio” och där noga iakttaga
linierna samt söka återgifva dem med några
kraftiga grepp i leran.
Han arbetade flinkt, men sålde aldrig något.
Det mesta han gjorde var utkast, icke hela fi-
gurer, utan särskilda delar, armar och fötter
och händer, hufvud äfven och präktiga ”torser”?,
alt konstnärligt och säkert, men som ingen konst-
älskare brydde sig om att köpa.
Hvad bekymrade det den unge konstnären?
Han hade ju sitt stipendium, och det kunde han
kanske få förlängdt, blott han skickade hem nå-
got arbete.
”Visst skall jag skicka hem”, sade han hvar
gång vännerne påminde honom därom.
Men till figuren som skulle sändas till akade-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
