Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenske vännen skulle uppfatta henne, något helt
annat än det mnyitalienska behagsjuka krims-
kramset.
Men Afrodite hade ej blott rosenkinder och
lifliga ögons glans. Hon var klädd i en fin drägt
enligt nyaste parismod, hvilket Viktor visserli-
gen fann mer öfverensstämmande med den af
honom och hans franske kamrat ringaktade nyare
italienske konsten och därför förkastligt, och
likväl kunde han icke taga sina blickar från den
fagra uppenbarelsen. Hans Afrodite hade såle-
des lefvat upp igen, och det långt vackrare än
då hon bara var en figur af våt lera på konst-
närens cavalletto.
”Oändligt mycket bättre än både modellen
och figuren!” sade Viktor för sig själf, men i det
samma stod Afrodite upp — icke ur hafvets
skum, men från ett af de dukade borden i mat-
salen, drog på sig handskarne och sade till en
äldre man i hennes sällskap:
”Fara vi nu till Valle och se på Ristori?”
Afrodite framstälde sin fråga på ren svenska.
”Måste väl det”, sade gamle herrn suc-
kande. ”Men nog skulle jag hällre sätta mig
utanför Colonna och få mig något läskande.”
Han reste sig motvilligt och kastade en söm-
nig blick omkring sig. Men Afrodite var så
mycket mera vaken. Den blicken kom ur stora,
klara ögon, vackrare än alla Rafaels madonnors,
tyckte den svenske konstnären. Hennes profil
var regelbunden med den grekiska skönhetstypen.
Och likväl talade hon ett språk som bra mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
