Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1828-
»Ljusets Bonde» har ordet.
Riksdagens afbiåsning den 19 Mars 1830.
Kongl. I«ifgardet till Häst. Slottskanslibetjent. I*öpare. Sötare. Rikshäroldern. Italienare. Spinnhuslejon Härolder. »Korf».
och »Palt». Riksdagsman.
Bondeståndet afslog motionen om Indragnings
-magtens afskaffande.
Indragningsmagten är bibehållen, genom Beslut inom ett
Riksstånd, der man minst bordt förmoda det, — inom Bondeståndet, i
dess plenum den 26 Febr. 1829.
Mot Indragningsmagtens bibehållande yttrade sig åter Anders
Danielsson, Casper Wijkman och J. J. Rutberg, Lars Andersson
i Walla, Anders Andersson i Hyppinge, Per Jonsson ifrån
Malmöhus Lån, och Nils Månsson i Skumparp, hvilken talade med en
kraft och en värma, som väckte allmän rörelse och gjorde svårt
för de främmande Åhörarne att ej högt tillkånnagifva sitt bifall.
Argus.
Hur länge skola Wi vandra i mörker?
Nils Månsson:
En god Regent fruktar icke, och har icke något skäl att frukta
Tryckfriheten, utan högaktar den, och folket nyttjar den aldrig
emot honom. Men om vi hade en mindre
duglig Regent, då vore det farligast att hafva
någre band på Tryckfriheten. Må vi erinra oss,
huru det hos oss stod till för 20 år sedan. Om
folkets röst fått, genom Tidningar, fritt yttra
sig; kanske hade då icke landets söner blifvit
så illa behandlade, icke en tredjedel af Riket
gått förlorad; — kanske hade då en
Adler-sparre förr hastat till Rikets räddning. Likväl
kom hjelpen i så god tid, att icke hela Riket
undergick total förstöring.
I båda afseenden, antingen en Regent är god
eller ond, äro Tidningarne nyttiga och
nödvändiga, i förra fallet, att, genom kungörandet
af Hans bedrifter och omsorger för landet,
göra honom mera känd och älskad af folket, och i sednare, att
gifva honom upplysning om folkets tänkesätt.
Samma casus är det med Embetsmän. Hvar och en bör vara
angelägen om, att på det noggrannaste uppfylla sina plikter.
När så sker, så njuter den redlige och duglige Embetsmannen
rättvisa af Tidningarne.
Correctiv deremot böra finnas. Men jag tror, att Rikets ständer
icke böra tillåta Svenska Hof-Canzleren, att utöfva någon
in-dragningsmagt öfver Tidningarne; så länge icke Svenska folket
kan bibringas samma tro om Hof-Canzleren, som Påfven genom
munkame inbillar Catholikerne, att Påfven äger infaillibilité, det
vill säga, aldrig kan fela i sitt omdöme. Förr än så sker, att folket
får en sådan tro om Hof-Canzlerens infaillibilité, förr, säger jag,
har det icke något skäl med sig, att han skall äga rättighet att
draga in Tidningar. Då, i verldens begynnelse. Gud skapade
himmel och jord, sade han alldra först: »varde ljus» — ty han såg,
att ljuset var det första elementet, och det, hvaraf menniskan
hade största behof. Han, ljusets Fader, sände
sin enfödde Son till menniskoslägtets frälsning,
— och denne verldens Frälsare sade till Folket:
vandrer i ljuset, medan I hafven ljuset, att
mörkret icke md omfatta Eder.
Vi hafva hört, att Konungen i Frankrike nyss
sagt till sitt Parlament: Jag hafver lossat alla de
band som fjettrat Tryckfriheten, och hindrat
upplysningen.
Låtom oss sjelfva icke hindra vår store
Konung att lossa dessa band. Vi böra tro,
att Han sjelf vill det men Han kan icke följa
denne sin böjelse, om vi sjelfve nu, icke
medgifva indragnings-magtens upphörande.
Nils Månsson i Skumparp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
