Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Människan och ryggradsdjuren. Ryggradsdjurstypens olika utbildningsgrader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
MÄNNISKAN OCH RYGGRADSDJUREN. RYGGRADSDJURSTYPENS
OLIKA UTBILDNINGSGRADER.
SÅSOM ett odisputabelt faktum ha vi kunnat
fastslå, att själfva descendensprincipen strängt
taget ej beröres af darwinismens antagande eller
förkastande. Vi ha redan antydt, huru urvalsläran, det
centrala i darwinismen, i Darwins sätt att förklara
utvecklingen, fått vidkännas modifikationer, huru
om dess tillräcklighet såsom förklaringsgrund för
utvecklingen olika meningar bland vår tids främsta
biologer finnas. Men på samma gång måste vi fasthålla,
att descendensprincipen blifvit ett logiskt postulat
för nutidens biologiska forskning.
För att nu ej någon i det sakförhållande, på hvilket
jag stöder detta sista yttrande, må kunna förledas
till den misstanken, att den moderna biologien
stelnat i en dogm — nästan den svåraste misstanke,
för hvilken enligt min uppfattning en vetenskaplig
riktning kan utsättas — vill jag erinra om, att,
såsom i förra kapitlet omnämnts, det finnes hela
serier af företeelser från biologiens alla områden,
som blifva begripliga endast genom att på dem tillämpa
utvecklingsprincipen. I själfva verket skulle
således en redogörelse för den moderna biologiens
forskningsresultat i väsentlig mån sammanfalla
med en bevisföring för descendensteorien. En dylik
bevisföring tillhör ej vår föreliggande uppgift. Denna
är åtminstone till sitt omfång mycket blygsammare;
den afser ju att leda till förståelsen af blott en
varelse, af människan.
Frågan om människans uppkomst och väsen är,
som redan anmärkts, endast ett specialfall af
utvecklingsläran. Finnes det bevisligen ett
genetiskt samband mellan alla organismer, och
är människan en organism i samma mening som alla
öfriga, så kan tydligtvis fallet människa afgöras
genom en enkel slutledning, en deduktion af detta
faktum. Denna uppfattning har fått ett robust uttryck
i ett uttalande, som för mera än 25 år sedan den
bekante Strassburger-zoologen Oscar Schmidt gjorde:
»Alternativet, huruvida människan är skapad eller
utvecklad, kan af personer, som äro i åtnjutande af
fulla förståndsförmögenheter, öfverhufvud ej längre
uppställas.» Huru logiskt än ett dylikt resonnemang
är, skulle det nog för mången kunna förefalla endast
som ett försök att byta ut en föråldrad dogm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
