Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Människan och ryggradsdjuren. Ryggradsdjurstypens olika utbildningsgrader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora ägg, läggas dessa liksom hos de lägre
ryggradsdjuren långt innan fostret är fullmoget. Vid
framkomsten ur ägget är ungen så litet försigkommen,
att den ej kan undvara modersvården och modersnäringen
(fig. 38). Modersvården är emellertid hos kloakdjuren
af ett ganska eget slag. Hos myrpiggsvinet upptages
ägget i en pung, bildad af ett hudveck på moderdjurets
buksida (fig. 35). I denna pung kläckes ägget, och den
späda ungen lifnäres här af moderns mjölk, som
afsöndras af körtlar, hvilka utmynna i bottnen
af pungen.
Det är således först under sista momentet af sambandet
mellan moder och afkomma: vid digifningen, som
kloakdjurens däggdjursnatur framträder; genom de
flesta af fosterlifvets egenskaper såsom äggets
storlek och byggnad, dess första utveckling, den
fungerande äggulesäcken, saknaden af moderkaka,
äggläggningen — i alla dessa afseenden afvika
kloakdjuren från de öfriga däggdjuren, på
samma gång de öfverensstämma med kräldjuren och
fåglarna. Detsamma gäller om flera och viktiga punkter
af kloakdjurens organisation såsom delar af skelettet,
könsorganen, blodomloppsorganen, kroppstemperaturen
o. s. v., i hvilka afseenden de visa större eller
mindre öfverensstämmelse med kräldjuren.
En i viss mån förmedlande ställning mellan kloakdjuren
och de högre (d. v. s. de med moderkaka utrustade)
däggdjuren intaga pungdjuren, hvilkas mest bekanta
representanter äro kängururna, och hvilkas förekomst
numera är inskränkt till Australien och vissa delar
af Amerika. Hos det stora flertalet utbildas ej någon
moderkaka och ungarna framfödas i mycket ofullgånget
skick, på en utvecklingsgrad, som är jämförlig
med något af de högre däggdjurens fosterstadier —
den manshöga jättekänguruns nyfödde unge är knappt 3
cm. lång — och upptages i en på moderdjurets buksida
belägen, mer eller mindre väl utbildad pung för att
i denna fullända sin utveckling (fig. 39).
Den intima förbindelse mellan moder och afkomma,
hvilken, såsom redan framhållits, kan anses såsom
den förnämsta förutsättningen för däggdjurens höga
organisation, har sålunda ej vunnits med ett slag
utan har liksom arbetat sig fram så småningom. Denna
högre organisation uppnås i olika grader af de öfriga
däggdjuren, således hos det öfvervägande
 |
Fig. 40. Linné. (1707—1778) Efter det af P. Krafft d. ä. målade porträttet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
