Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 143 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fosterutvecklingens vittnesbörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förväxlas. Jag anmärker uttryckligen, att, då de här meddelade bilderna äro
hämtade ur olika arbeten, är all misstanke, att likheten skulle kunna
bero på någon som helst afsiktlighet, fullkomligt utesluten.

I en viktig punkt afviker
emellertid utvecklingen af
flertalet lägre apor från
människans: hos dem
finnas två skifformiga
moderkakor (fig. 243), medan
hos människan bildas blott
en moderkaka. Men denna
skillnad gäller icke de
högre aporna: gibbonerna
och de människolika; de
öfverensstämma äfven i
detta afseende med
människan, de hafva blott en
moderkaka, hvilken
åtminstone under den senare hälften af fosterlifvet i sin byggnad visar en i
detalj gående likhet med människans.

Fig. 241. Människafoster, 17,5 mm. långt, 47—51 dygn gammalt (efter His-Keibel).

Fig. 242. Foster af gibbon (Hylobates concolor; efter Selenka).

Fig. 243. Foster med dubbel moderkaka af en af gamla världens apor (Semnopithecus maurus; efter Selenka).

Att hos människans och apornas foster på äldre stadier, vid sidan om en
påfallande öfverensstämmelse,
olikheter i vissa enskildtheter anträffas,
är själfklart.

Med hänsyn till den vikt, vi äro
berättigade tillerkänna embryologiens
vittnesbörd i genealogiska
spörsmål, måste de gemensamma,
från alla andra ryggradsdjur
afvikande egenskaper, som utmärka
människan och aporna under deras
fosterutveckling, afgjordt anses tala
för, att vi människor stå aporna
mycket närmare än andra varelser.

Resultatet af de embryologiska
undersökningar, som behandlats i
detta kapitel, skulle kunna
sammanfattas sålunda. Embryologien
bekräftar och fördjupar den lärdom,
den jämförande anatomiska
undersökningen förut gifvit oss: lika litet som i människans kroppsbyggnad
finnes i hennes fosterutveckling något, som faller utanför ramen af den
djurklass, vi beteckna som däggdjur. Dessutom hafva vi kunnat öfvertyga oss
om uppträdandet af en hel serie företeelser i människans fosterutveckling,
hvilka från naturvetenskaplig synpunkt äro rent orimliga under hvilket
annat antagande som helst än det, att det existerar ett verkligt
släktskapförhållande mellan människan och ofvannämnda högsta och yngsta djurklass.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>