Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Människan och hennes närmaste släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppkomma i sammanhang med de s. k. sekundära
könskaraktärerna — men detta är en lös och föga
tillfredsställande gissning.
Rörande den allmänna och lifsviktiga betydelsen af
andra egenskaper, som äro mer eller mindre specifika
för människan, råder ingen osäkerhet. Hjärnans och
hjärnskålens betydligare storlek i förhållande till
kroppen och till hufvudets ansiktsdel, de svagare
hörntänderna, ryggradens fullständiga tillpassning
till den upprätta kroppsställningen och därmed
sammanhängande förlust af stortåns motsättlighet,
benens större längd i förhållande till armarna samt
den ofullständiga hårbeklädnaden — dessa och andra
rent anatomiska egenskaper — de fysiologiska, däri
inbegripna de själsliga, kunna vi här lämna ur
räkningen — äro äfven i den mest ensidiga anatoms
och zoologs ögon fullt tillräckliga att tillförsäkra
människan en plats som själfständig »familj» i det
zoologiska systemet. Men med en sådan inregistrering
i ett gifvet system, med en sådan etikettering är
naturligtvis ej mycket vunnet; den kan lika väl vara
ett kryphål för oklarhet eller för rädslan att nämna
en ömtålig sak vid dess rätta namn som ett uttryck
för en verklig, fullt vetenskaplig uppfattning af det
genealogiska sambandet mellan människan och de henne
närstående lifsformerna. För att kunna tolka och
uppskatta innebörden af och meningen med skillnaderna
och likheterna mellan människan och de människolika
aporna fordras, att vi söka göra oss reda för orsaken
till dessa skiljaktigheter, för de ifrågavarande egenskapernas
tillkomstsätt och utveckling. Vår uppgift blir således
att närmare undersöka de väsentligaste af de kroppsegenskaper,
hvilka göra människan till människa, och jämföra dem med
förhållandena hos aporna.
Då vår uppgift erhåller denna formulering, skulle vi
gifvetvis börja våra undersökningar med det organ,
i hvilket det specifikt mänskliga är att söka, med
hjärnan. Det särskilda intresse, som är förknippadt
med detta organ, har emellertid föranledt oss att
behandla detsamma i ett särskildt kapitel. Som
mina läsare erinra sig, kommo vi angående det
nu föreliggande problemet till det resultatet,
att människan beträffande hjärnans byggnad mera
öfverensstämmer med de människolika aporna än med
någon annan varelse.
Äfven kraniets uppkomst af ursprungligen skilda delar
ha vi redan skildrat i ett föregående kapitel. Vi ha
sett, huru dessa delar inom djurserien uppåt visa allt
intimare och fastare förbindelser, tills slutligen
hos däggdjuren ett fullkomligt enhetligt kranium
uppstått. Inom den högsta däggdjursgruppen, Primates,
utmärker sig kraniet för en rad märkliga egenheter.
 |
Kranier fig. 284 af en halfapa, fig 285 af människa, båda sedda framifrån. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
