Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 231 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. De första människorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Virchows landsmän i denna fråga okritiskt följt hans
auktoritet — ja, det har funnits tyska anatomer, som
länge ej ens tagit kännedom om det viktiga Spy-fyndet,
och detta trots den ofvan anförda omständigheten,
att detta fynd gaf anledning till uppställandet af
Neanderthalrasen.

Ett nytt skede i studiet af de äldsta människorna
begynte först, då Schwalbe i tvenne arbeten (1899 och
1901) införde nya arbetsmetoder och nya synpunkter
vid deras studium.

Fig. 332. Ingång till en mänsklig boning i närheten af Liége (Belgien) under mammutperioden (efter Fraipont-Klaatsch).

Schwalbe har utöfvat en synnerligen ingående kritik på
de sjukdomsmärken, med hvilka Neanderthalaren enligt
Virchow skulle varit behäftad. Schwalbe har visat, att
ej en enda af de af den senare omnämnda skadorna kan,
huru högt man än vill uppskatta deras betydelse, ha
haft något som helst inflytande på de för hjärnskålen
karaktäristiska formförhållandena. Äfven de sjukliga
förändringar, som verkligen finnas å sagda hjärnskål,
äro i allmänhet ingalunda af så svår beskaffenhet,
som Virchow velat göra sannolikt; ja några af de
egenskaper, som den senare förklarat vara
sjukliga, äro enligt Schwalbe sådana, som återfinnas
å fullt normala kranier. Virchow hade likaledes velat
bevisa, att den ifrågavarande af sjukdomar så hårdt
angripna individen ingalunda kunnat blifva så gammal
som enligt hans uppfattning kraniets beskaffenhet
ger vid handen, ifall han tillhört ett vildt nomad-
eller jägarfolk, och menar därför, att fyndet tillhör
ett mycket senare, högre stående kulturskede. Genom
noggranna jämförelser har Schwalbe ådagalagt, att den
ifrågavarande hjärnskålens beskaffenhet ingalunda
nödvändiggör det antagandet, att dess innehafvare
uppnått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>