Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. De första människorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en särskildt hög ålder, hvarigenom Virchows på
denna omständighet hvilande slutsatser förlora sin
betydelse. De egenskaper hos kraniet, på grund af
hvilka dess innehafvare anses såsom representant för
en egen människoart, skola vi granska i det följande.
Kunna nu ock genom Schwalbes undersökningar
Neanderthalfyndets anatomiska särmärken anses vara
definitivt fastställda, förringas dess värde i någon
mån däraf, att en fullkomligt säker kännedom om
dess ålder ej längre torde stå att vinna. Man har
nämligen tillsammans med de mänskliga resterna ej
funnit några sådana af djur eller några redskap, som
kunnat lämna fullt pålitliga stöd för den geologiska
tidsbestämningen. Mycket sannolikt är det dock, att
Neanderthalmänniskan varit jämnåldrig med de kvartära
djur (ullhårig noshörning, grottbjörn, grotthyäna),
som senare (1865) upptäcktes i dess närmaste närhet
och under samma geologiska förhållanden.
I förbigående må nämnas, att för några år sedan
på ett ställe, ungefär 250 meter aflägset från
Neanderthalmänniskans fyndställe, anträffats några
mänskliga skelettdelar (ej någon kraniedel), som
enligt en preliminär undersökning snarare skulle
öfverensstämma med den nutida människans benbyggnad
än med den 1856 funna Neanderthalaren. Dock uppgifvas
äfven dessa lämningar vara funna i kvartära lager.
Kan det sålunda råda någon osäkerhet
angående den noggrannare åldersbestämningen af
Neanderthalmänniskan, så tillfredsställer till gengäld
de följande fynden i alla afseenden — betraktade
både såsom geologiska och anatomiska dokument —
alla rimliga fordringar.
1887 beskrefvo de belgiska naturforskarna Fraipont
och Lohest delar af två skelett, som blifvit funna i
en grotta vid Spy (provinsen Namur); båda, särskildt
kraniet af det ena skelettet, äro jämförelsevis
väl bibehållna. Hvad till en början åldern af
dessa Spymänniskor beträffar, så framgår af de
i samma grotta funna djurlämningar, att de varit
samtida med djurarter, hvilka äro kännetecknande
för en viss period af kvartärtiden, såsom mammuten,
ullhåriga noshörningen, grottbjörnen, grotthyänan,
grottlejonet, vildhästen och uroxen. Att några af
dessa tjänat de ifrågavarande människorna till föda,
bevisas däraf att flera djurben äro uppbrutna på ett
mycket likformigt sätt, tydligen i akt och mening
att komma åt benmärgen. Som man påträffat brända
träkol i samma jordlager som människoskeletten,
kan man antaga, att Spy-människorna känt bruket
af eld. I öfrigt stod deras industri mycket
lågt. De ägde blott groft tillhuggna flint- och
benredskap af enklaste slag. Genom omsorgsfull
undersökning hafva Lohest och Fraipont kunnat
påvisa, att människoskeletten ej blifvit senare
nedlagda eller begrafda i de ifrågavarande lagren,
hvarigenom de skulle kunnat vara af yngre datum,
utan tala fyndomständigheterna alldeles afgjordt för,
att dessa människor äro af samma ålder som den för
oss nutidsmänniskor så fullkomligt främmande ofvan
angifna djurvärld. Som de lager, i hvilka dessa
lämningar anträffats, ligger omedelbart utanför en
grotta, är det mer än sannolikt, att dessa människor
bebott just denna grotta. De flintredskap, med hvilka
Spy-människorna varit utrustade, tillhöra den förut
omtalade Moustérien-eller Chelléo-Moustérientypen,
som den senare blifvit benämnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
