Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Några minnen från den enskilda själavården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
började stråla af hopp och glädje. Vi talades vid ännu
en stund, hvarefter hon frågade, om hon kunde få
nattvarden. Jag sade, att hon kunde begå den, när
hon ville, och vi bestämde, att det skulle ske den
29 Jan.
När jag då kom till henne, voro hennes värdinna
och den unga fröken hos henne. De sade mig båda,
att hon nu sedan mitt sista besök blifvit så stilla och
lugn, och hon sade själf, att hon kände frid i sitt
hjärta. Jag talade med henne om nattvardens
betydelse och att den är värdigast vid dess begående, som
känner sig själf ovärdigast. Vidare fäste jag hennes
uppmärksamhet på de orden af Herren: »Den, som
fått många synder förlåtna, älskar mera; den, som fått
färre synder förlåtna, älskar mindre.»
Jag vet mig aldrig vid enskild nattvardsgång hört
någon nattvardsgäst så instämma i syndabekännelsen,
som denna kvinna gjorde.
Det var en god och dyrbar stund. Det kändes,
att Herren var midt ibland oss. Och jag fick den
dagen vara med om flera rika stunder.
# *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
