Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
han höll kärt på jorden för att gå till denne mästare,
dit han just fått kallelsen, dessa ord ville han liksom
gifva i arf åt dem, han älskade mest, till en varning
och en kraft att icke försjunka i den sorg, som
förestod.
Följande söndag, den 8 Jan., predikade han
återigen; det var på Blasieholmskyrkans trettioförsta
årsdag. Och det var sista gången han stod på sin kyrkas
predikstol. Hans röst var svag, och han talade med
tydlig ansträngning. Själf anade han kanske liksom
åhörarne, att han höll sin sista predikan, dock antydde
han ej detta på minsta sätt. Han tyckte aldrig om
att röra upp känslorna hvarken hos sig eller andra.
Ett ytterligare bevis härpå var, att han aldrig under
sjukdomstiden talade med sina närmaste om sin
bortgång. Det var endast i den dagliga, gemensamma
aftonbönen, som han häntydde därpå. Då bad han
om att kunna taga blott ett ögonblick i sänder, att
få lefva som om hvar dag vore den sista, samt att
vara redo att möta Herren hvilket ögonblick som helst,
och ofta tackade han sin Frälsare, som brutit dödens
makt. Efter den första svåra stunden, då sanningen
om hans tillstånd först blef fullt klar för hans
omgifning, bemödade sig alla om att vara som vanligt, och
lifvet i hemmet gick sin gilla gång. Gud gaf kraft
därtill, och förvisso var det bönhörelse. Den älskade
sjuke satte värde på detta och uttryckte också sin
glädje öfver att allt fick vara så stilla.
Söndag afton den 15 Jan. var det nattvardsgång
i Blasieholmskyrkan, och han deltog i den med hela
sin familj. »Min älskade kyrka!» sade han halfhögt
och såg sig omkring, där han satt i bänken. Det
hvilade en särskild glädje och frid öfver honom den
aftonen. Han brukade alltid säga, att hvarje gång han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
