Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1909
Politik och partier.
Den nye I första-kammarledaren.
Professor Ernst
Trygger har valts till
ordförande inom
föroo sta kammarens ma-
= joritetsparti. Hr
Trygger fick vid
första omröstningen 46
röster, greve Fr.
Wachtmeister 27 och
hr Billing 4. Sedan
greve Wachtmeister undanbett sig,
valdes hr Trygger med 70 röster, 6
avgåvos även i andra omgången på greve
Wachtmeister.
Det är vid början av sin trettonde
riksdag som hr Trygger nått denna
utmärkelse. Hr Trygger ådrog sig
tidigtuppmärksamhet. Han var ej mer än 28 år
då han blev e. o. professor i Uppsala, i
processrätt. Han är född 1857.
Justitieråd 1905—07 har Trygger efter
sin avgång från denna post helt ägnat
sig åt ekonomisk och politisk verksamhet.
Brand
Ungsocialistiska partiets organ
Lerner $ öra varje vecka
Hinkes parti färdigbildat.
Hr Hinke Bergegren, som jämte hr
Carl G. Schröder vid förra årets
socialdemokratiska partikongress blev
utesluten, har bildat sitt eget parti. Dess
officiella namn blir Sveriges
ungsocialistiska parti och det räknade vid
starten, enligt upplysning från ledningen,
cirka 5,000 medlemmar. En
centralkommitté i Stockholm har högsta ledningen.
Det officiella organet är veckotidningen
Brand.
Ernst Trygger.
Grundlagsminnet firas.
Hundraårsminnet av vår författnings
tillblivelse firades söndagen den 6 juni
vid stora möten landet runt. Initiativet
till dessa möten har tagits av den
liberala vänstern.
I Bollnäs talade häradshövding Karl
Staaff, i Linköping dr Fridtjuv Berg, i
Karlstad landssekreterare Axel Schotte, i
Borås red. Henrik Hedlund, Göteborg, i
Växjö frih. Erik Palmstierna, i
Östersund doc. Gustaf Kobb och i Halmstad
lektor Karl Starbäck.
70
Johan Thyrén.
Bort med dödsstraffet.
(Ur prof. Johan Thyréns tal vid debatten
i riksdagen den 27 febr. angående
dödsstraffets avskaffande.)
Lagen bör icke vänta, tills åskådningen
av sig själv helt och hållet ställt in sig i
de rätta spåren. Det kan vara befogat,
att den, ehuru med försiktighet, det må
sägas, tager ledningen. Och kan
lagstiftningen taga bort denna rest av
hämndkänsla, som finnes kvar, eller kan den
medverka därtill, därigenom att den
upphäver dödsstraffet och därigenom bringar
rättsåskådningen mera i
överensstämmelse med sig själv, så tror jag, att den
handlar icke blott rätt, utan även
klokt härutinnan. — — —
Om den gången, då franska
revolutionen utbröt, år 1789, dödsstraffet hade
varit längesedan avskaffat i Frankrike,
om det längesedan varit avfört ur det
allmänna rättsmedvetandet, att detta
medel kunde juridiskt användas, så skulle
förvisso det legaliserade skräckväldet
icke vidgats ut till att bliva vad det blev,
och antagligen skulle mycket varit bättre
än det blev. Historien upprepar sig, och
man kan icke vara absolut säker för att
icke samma reflexion skulle kunna i
framtiden anställas på ny grund.
Det bör man besinna, och även den,
som är aldrig så fast övertygad om den
fria viljan, om tillräkneligheten och
vedergällningen, bör känna sig tveksam
om detta är en grund, tillräcklig för att
fordra dödsstraffets bibehållande, när
inga praktiska skäl tala härför. Jag tror,
att man skall sluta sin reflexion, om man
gör den tillräckligt grundlig, med att inse
den sanningen, att en fullkomlig
vedergällning icke tillhör mänsklighetens instans.
Talmannen svimmade.
En uppseendeväc-’
kande episod
inträffade den 9 mars på
middagen i riks- .
dagens andra
kammare under pågående
sammanträde. På
åhörarläktaren hade
så mycket folk infun
nit sig att luften i
kammaren efter ett par timmars förlopp
började bli olidlig. Värmen blev så
tryckande att även riksdagsmännen nere
i salen började få känning av
densamma. Troligen var det också härav som
talmannen konsul Axel Svartling,
plötsligt träffades av ett yrselanfall och
måste lämna talmansstolen för att i ett
inre rum söka vila.
Vice talmannen intog omedelbart
talmansstolen, så att något avbrott i
förhandlingarna icke behövde förekomma.
Emellertid kryade konsul Swartling till
sig i kammaren och kunde snart åter leda
förhandlingarna.
Axel Swartling.
Lindhagen och Klefbeck till
socialdemokraterna.
Borgmästare Lindhagen har nu anmält
sitt inträde i Stockholms
arbetarekommun och tog tisdagen 19 jan.
deliriksdagsgruppens sammanträde, där han
hälsades välkommen av ordf. hr Branting.
Vid ett samtal med en av
Stockholmstidningens medarbetare har hr Lindhagen
bl. a. uttalat:
»För min egen del har denna
anslutning självskrivet varit endast ett formellt
steg, helt och hållet formellt; jag har
precis samma meningar nu som förr,
och detta har jag också tillkännagivit
för. vederbörande innan jag inträdde i
det socialdemokratiska partiet.»
Pastor Ernst Klefbecks enrollering i det
socialdemokratiska partiet ägde rum
torsdagen den 8 juli, då han ingick i
Stockholms arbetarkommun.
Tre nya ministrar.
Under juni månad har
ecklesiastikminister H. Hammarskjöld efterträtts av
konsultativa statsrådet P. E. Lindström
som i sin tur efterträtts af häradshövding
Hugo von Sydow.
Sjöministern greve Ehrensvärd har till
efterträdare fått kommendörkaptenen av
första graden H. W.M. von Krusenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
