Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1914
Hotell Rydberg stänges.
SES a Er
Hotell Rydberg vid Gustaf Adolfs torg.
RYDBERGS SVANESÅNG.
30 september 1914.
Rydbergs sista dag motsvarade alla
rimliga förväntningar. Fullt hus i den
vackra, diskreta gobelängmatsalen, det
bruna stuckkaféet (för tillfället
förvandlat till matsal), mellangärdet och baren.
Deltagande restauratörer som officianter,
en av herrarna Steinwall, hr Meurling,
hr Pettersson o. s. v. Särskilt i
baravdelningen proppfullt med herrar, tobaksrök
och sköna spritångor. Dödströtta
vaktmästare med blå och gula rosetter på
vänstra axeln.
Någon gång vid 11-tiden äskar en
herre ljud medelst automobilsignaler.
Han talar energiskt och ingen vet vad
han säger. Något senare håller Algot
Sandberg, alltjämt iförd sitt svarta skägg,
den egentliga parentationen, som var
alldeles lagom. En liten stund därefter
påkallar klubben Guldkantens ordförande
— klubben har till syfte att dricka så
mycket visky som möjligt ur
guldkantade glas — uppmärksamheten och
överlämnar till barmästaren Oscar, även
kallad hr Modin, en guldklocka.
Fyrfaldigt hurra! Man hinner inte sätta sig
förrän hr ordföranden fortsätter med
minnesgåvor åt de övriga av barens
personal. Kanske referenten misstager sig
på den kronologiska ordningen, men
antingen nu eller före hr Modin blev
källarmästare Gustafsson på S. H. T. föremål
för ett tal, följt av en hjärtlig ovation
och åtminstone ett försök att lyfta
honom över disken in på den plats som han
med evärdlig berömmelse skötte på den
tid då man fick sitta på höga stolar och
äta salt potatis för att få bättre törst
och bättre aptit på dagens on dit.
I dag eller i morgon lyfter en arbetare
i mollskinnsbyxor sitt järnspett och sätter
det brutalt någonstans i musikkaféets
stuck. Sic transit — —
Trop Vieux i Dagens Nyheter.
Rydbergssuvenirer.
När direktör Åhlfeldt på
torsdagsmorgonen räknade över sitt ännu återstående
lösöre nere i kaféet, gjorde han de mest
vidskepliga upptäkter. Han saknade tre
taburetter från baren, bardiskens kork-
uppdragare, bardiskens
champagneflaskställ, vidare hela sin uppsättning av
dricksglas och sifoner och till sist även och icke
minst femton — säger femton —
kaffekannor av silver.
På tal om Rydbergssuvenirer en
liten historia. En ung man, som aldrig i
sitt liv varit på Rydbergs bar, beslöt sig
för att avfira stängningsdagen och
förskaffa sig ett litet minne från den
historiska lokalen. Han beredde sig på festen i
förväg så pass grundligt att han i det
kritiska ögonblicket gick galet och
hamnade på Strand Hotel, där han höll tal
till direktör Grönlund och hovmästaren
och kyparna och alla uppasserskorna och
tackade dem för den tid som varit. När
det blev stängningsdags stoppade han
fickorna fulla med glas och
tändsticksställ och reserverade en korgstol som han
prormt skulle ha med sig. Direktör
Grönlund och hovmästaren och kyparna och
alla uppasserskorna sökte förgäves göra
klart för den ungen mannen att Strand
Hotel aldrig i livet skulle rivas. Slutet på
historien blev att den unge mannen
stäldes ut på gatan utan några som helst
suvenirer. Om inte möjligen en lindrig
huvudvärk.
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
