- Project Runeberg -  Gustaf V och hans tid. En bokfilm / 1907-1918 /
435

Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den första lekmannajordfästningen.

jordfästningen ensam gälla. Hur
gärna man än skulle velat
tillmötesgå den bortgångnes önskan att ett
genombrott skulle ske, »om ej förr
så vid min egen jordfästning», så
kunna dock inte lagens tydliga
föreskrifter åsidosättas. Ännu en
jordfästningsceremoni måste alltså
genomgås innan lagens ordalydelse är
fullt tillfredsställd. Den utfördes av
kyrkoherde Sandahl i närvaro av
de anhöriga och ett femtiotal andra.

Dödsboet.

Lektor P. Waldenströms
efterlämnade förmögenhet uppgår till
endast 41451 kr., därav i
livförsäkringar 21 000 kr.

Den idisslande haren.

Bibeln uppger att haren idisslar.
Alltså idisslar haren, ty så står det
skrivet, var Waldenströms
slutledning. Haren idisslar och om
zoologerna inte se det, äro de dumma.
Hårdare ansatt förklarade han: om
ingen sett haren idissla, så beror
det förmodligen på, att han gör
det i hemlighet.

Waldenström och den idisslande haren.
Edv. Forsström i Söndags-Nisse 1902.

Waldenströmiana.

Det var visst i samband med den
idisslande haren som P. W. råkade
i stridens hetta kalla några
professorer i Lund för »lunsprofessorerna».
Dessa kvitterade med att benämna
P. W. för »Djävle-lektorn».

+

Lektorn var varm tyskvän, och
en morgon under kriget suckade han

28—6 16862.

Rektor Mosesson förrättar jordfästningen.

Ur P. P. W:s eget liktal.

När detta liktal efter min död tryckes, skall det ske så att klichéer
tagas av varje sida, på det att de må komma såsom en av mig själv
handskriven avskedshälsning till alla som önska ha ett minne efter mig.

Ära vare Gud för allt.

Det var i denna tro den person levde vilkens döda kropp vi i dag
föra till graven. Det var ock 1 denna tro han skildes hädan. Mycket
arbete har han haft, många strider har han haft att utkämpa, men
när han från slutet av sin levnads väg kastade en blick tillbaka på
det som han upplevat, då bleknade allt utom ett: Guds nåd, som följt

honom i alla hans levnadsdagar, Guds nåd, som först givit ut den
enfödde Sonen för honom, Guds nåd, som sedan uppsökt honom, omvänt
honom och bevarat honom, tills han fått nedlägga vandringsstaven
och gå in 1 sin Herres glädje, för att där gemensamt med alla dem som
blivit tvagna i Lammets blod i evighet lovsjunga Gud, som sänt Lammet,
och Lammet, som med sitt blod återlöst honom och dem från alla synder,
från döden och djävulens våld, återlöst dem till Gud.

Till alla dem som han i ord och gärning eller på annat sätt
förorättat, sänder han en ödmjuk bön: Förlåten mig allt.

plötsligt: »Ja, gode Gud, hjälp
fransmännen» — men så ryckte han till
och ändrade sig strax: »Nej, jag
menar tyskarna! Ja, Gud förstod
nog att det var ett misstag».

xx

Lektorn var nykterist, om icke
av renaste vatten, så av svagaste
svagdricka. En het sommardag åt
han middag hos en äldre fru i huvud-

staden. Het och törstig fick han sig
en läskande dryck islagen. När han
tömt halva glaset, utbrast han:

— Det var ett ovanligt gott
svagdricka!

Värdinnan halvt urskuldande:

— Kära lektorn, det är inte
svagdricka, det är pilsner.

Waldenström: — Det var gott i
alla fall — och lämnade resten.

433

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 11:46:13 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/legustafv/1907-18/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free