Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1918
Det fria Finland.
FINLANDS DAG,
Av Bo Bergman
Än ett tecken. Än en glimt vid randen
av den jordens järnnatt som skall gå.
Finland fritt och Sverge först av landen
redo till att ta den fria handen!
Det är så det dagas skall i anden.
Bröstet brinner. Här bli orden små.
Hell de Finlands män som hållit
måtten!
Trognare såg ingen mot ett mål.
Vita fjärdar skjuta glädjeskotten.
Sedan blir det vår med genombrotten.
Tänd i stugorna och tänd i slotten
och från hyllan tag din Fänrik Stål.
Finlands regeringschef, senator P. E.
Svinhufvud.
(Den 6 december 1917 framlade senator
Svinhufvud ilantdagen en
oavhängighetsdeklaration, varefter lantdagen
förklarade sig omfatta Finlands oavhängighet.)
Finlands nya flagga vid
Rådmansgatan.
Från andra våningen i huset
Rådmansgatan 69 sågs hela fredagen
Finlands nya flagga vaja, föremål
för alla passerandes sympatiska
uppmärksamhet.
Första finska beskickningen i
Sverige.
Envoyé extraord. o. Minist. plenip.
Klas Alexis Konstantin Gripenberg.
Legationssekreterare, d:r Verner
Cajanus.
Attaché Eduard Hjalmar Pallin,
» Cannelin.
Första svenska beskickningen i
Finland.
Envoyé extraordinaire och
ministre plénipotentiaire: Claés Gustaf
Westman.
Legationssekreterare: tf. Axel
Verner Carl Ericsson Leijonhufvud.
Attaché: Knut Karl Folcke
Malmar.
Militärattaché: Henric Leonard
Lagerlöf.
Svenska regeringen erkänner Finlands nya självständighet.
På fredagen den 4 januari utsändes följande officiella kommuniké:
Konungen har i dagens konselj på statsrådets enhälliga tillstyrkan beslutat erkänna Finland såsom en
självständig och oberoende stat.
Svenska regeringens förklaring.
Vid ärendets föredragning anförde utrikesministern, med instämmande av stadsrådets övriga ledamöter:
När den finska regeringen efter det att Finland förklarat sig såsom självständig stat, vände sig till
Sverige med anhållan om dess erkännande, uttalade den svenska regeringen sin varma sympati för Finlands strävanden
och sin livliga önskan att kunna ge detta erkännande, på samma gång regeringen framhöll att vissa av Sverige
icke beroende omständigheter måste för den komma i betraktande, såsom möjligheten för en uppgörelse mellan
Finland och Ryssland och andra makters hållning till frågan. Eders majestät har själv inför den finska deputation,
som haft företräde inför eders majestät, givit uttryck åt denna Sveriges ståndpunkt.
Den svenska regeringen har numera haft tillfälle att förvissa sig om att den sympati för Finlands sak
som från svensk sida uttalats också röner genklang i många andra länder, och under de senaste dagarna ha
underrättelser inlupit som ge vid handen att en uppgörelse mellan Finland och Ryssland synes stå inför sitt
förverkligande. Under sådana förhållanden bör Sverige nu kunna ta det steg, som regeringen från första stund
livligt önskat taga.
Jag hemställer att Sverige måtte, på sätt som den finska deputationen hos e. mit begärt, främst bland
Europas stater erkänna Finlands självständighet.
Jag vill icke underlåta att därvid även uttrycka den förhoppningen att Finland, när det tar plats i de fria
folkens led, skall ansluta sig till den politik för fred och förtroendefull samverkan som under dessa senaste år allt
närmare sammanbundit de skandinaviska folken.
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
