- Project Runeberg -  Gustaf V och hans tid. En bokfilm / 1919-1927 /
89

Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skogskyrkogården invigd.

Söndagen den 19 september
invigdes Stockholms stads nya södra
begravningsplats vid Enskede.
Meningen hade varit att ärkebiskop
Söderblom själv skulle ha förrättat
den högtidliga akten, men då han
på grund av biskopsinstallationen i
Uppsala var förhindrad närvara
höllsinvigningstaletistället av
kyrkoherden i Katarina församling, d:r
Axel Landquist, assisterad av
kyrkoherdarna J. A. Eklund, V. Montell,
E. Hallberg, J. Källander, Valdus
Bengtson, Alfred Berglund och
Ernst Klefbeck.

Högtidligheten övervars av
representanter för stadens
myndigheter, och i övrigt hade stora
människomassor samlats.

Döpt barn odöpt, om dopet skett
utan moderns vilja.

J. O. anhåller om konsistoriets rättelse.

En moder av mosaisk
trosbekännelse födde ett barn utom
äktenskapet, vilket sedermera efter
överlämnandet till en fostermoder
genom dennas åtgörande blev döpt
av svensk statskyrkopräst. Då det
är moderns önskan att barnet skall
uppfostras i den mosaiska
trosbekännelsen, får den felaktigt
tillkomna dophandlingen icke stå
hindrande i vägen, anser J. O. Intet
torde hindra att barnet blir
antecknat i den särskilda förteckningen
över främmande trosbekännare inom
vederbörande «församling «såsom
mosaisk trosbekännare eller att
anteckningen göres om att barnet
blivit obehörigen döpt.

Själsnärvaro.

Enligt Avesta-Posten, blev en
gammal organist i Grytnäs
häromdagen hedrad genom att få ett
gravbrev i present av
kyrkogårdsnämnden. Organisten »mottog gåvan med
rörelse och framförde ett tack för
den välvilja kommunen vid flera
tillfällen bevisat honom».

Ringerskor i Katarina kyrka, Stockholm.

25 år vid kyrkklockan.

Numer använder man sig av handkraft i endast tre Stockholmskyrkor,
Katarina, Sofia och Riddarholmskyrkan. I Katarina kyrka brukar ringningen
utföras av kvinnor. Ringerskorna äro numera nio till antalet.

Inte är det något lätt arbete precis förklarade fru Andersson, som firar
25-årsjubileum i år. På söndagarna går det ju an, då är det ju bara
fem minuter, men vid begravningar och jordfästningar är det värre, ty då
får man hålla på både en halvtimme och tre kvart och ibland ändå längre,

och någon avlösning förekommer inte.

Flagga för begravningsbruk
i Maria.

Onsdagen den 3 november
jordfästes i Maria kyrka stoftet av
professorskan Agda Montelius. Hennes
kista täcktes av den svenska flaggan,
vilken i dag till mig överlämnats,
av hennes make Oscar Montelius
jämte följande skrivelse: »Till
fullföljande av min hustrus skriftligen
meddelade önskan får jag härmed
till Maria församling överlämna den
svenska flagga, som täckt hennes
kista. Hennes önskan var nämligen
att sedan flaggan använts skulle
den överlämnas till Maria
församling för att finnas tillgänglig för
alla fattiga som därifrån skola
begravas, i fall deras anhöriga skulle
vilja använda den att breda över
den bortgångnas kista, i likhet med
vad som skedde med hennes.»

Maria den 9 november 1920.

K. A. Eklund.

Helbregdagörelse.

Ensajn Gustafsson, omtalad för
att genom förbön ha botat en i 28
år lam kvinna, har gjort liknande
saker förr. Han blev en gång
ombedd att komma till en ofärdig
kvinna i Jämtland — namn och
ort uppges ej — som bar
benskenor och gipskorsett och inte
kunde flytta sig annat än med
kryckor. Då han inte kunde komma
till henne, på grund av det stora
avståndet, bestämde han en viss
timme då han tillsammans med
andra troende skulle hålla
förböner för henne. Det eftersträvade
tillfrisknandet kom, så att hon
kunde lägga bort både benskenor
och gipskorsett och nu kan hjälpligt
förflytta sig utan stöd. Hr
Gustafsson lämnar följande förklaring:
»Naturligtvis måste det vara stark
ömsesidig tro».

39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 13:07:19 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/legustafv/1919-27/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free