Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörkhult
Resan anträddes tisdagen den 12 juli
kl. 10.10 e.m., med af regeringen
medgifvet och av Kungl.
järnvägsstyrelsen anordnat extratåg, från
Stockholm genom Uppland, vars härliga
natur och stora samt jämna åkertegar
som desslikes också torde vara väl
skötta, vi tillfölje nattens inträde ej
fingo skåda.
Utställningen i Luleå.
Bland annat af utställningen som
här blifvit förlagdt var en
»Matserveringspaviljong», och därute
serverades både mycken och god mat på
stiligt och angenämt sätt, precis som
dom gör i Stockholm och i Småland.
Mot egen sold spisades här frukost, och
vid denna blifva vi för första gång
välkomsthälsade af vår präktiga
färdledare, Biskop Bergkvist i Luleå, vilken
också är ledamot af Riksdagens 1:ta
kammare. Bland andra tilltalande och
uppmuntrande ord som han i sitt tal ägnade oss var: att
han fann sig särskilt glad öfver att nu få träffas på neutral
mark och i ren kamratanda, en motsats till den vanliga
och stridsbara »Hälgeandsholmen».
Midnattssolen.
Bredvid Gällivare ha vi det bekanta »Dundret». En höjd
eller Fjäll på flera hundra meter öfver hafvet, och varifrån
midnattssolen vid denna årstid lätt kan ses. Men tyvärr
var denna afton ej passlig då himmelen var molnbetäckt
af vilken anledning detta nöje för oss blef indraget till
annan dag. En förunderlig företeelse här vid denna årstid
att man har ljusan dag dygnet om, därför om man blir uppe
hela natten så träffas folk ute på promenader, jämväl barn,
emellan den 25 april och 25 juli går solen ej neder i
Norrland utan gör blott en vändning vid horisonten. Tidigt på
lördagsmorgonen den 16 kl. 4 f.m. gjordes uppbrott äfven
härifrån med våra återstående statsjärnvägsvagnar och som
nästa mål »Kirunna» dit vi anlände kl. 5,42 e.m. men få ej
stanna så länge att morgonkaffet får intagas utan med
det få vi vänta ännu en god stund och tillryggalägga en lång
vägsträcka bland berg och moras ända till »Riksgränsen»,
den sista stationen i Sverige. Men då skall jag säga att
kaffet var gott, jag tror lika så gott som hemma hos mor.
I Norge.
Som sagt är vid riksgränsen lemnade vi svensk jord eller
rättare berg och sten och kom in på utländsk botten.
Oaktadt detta är vårt broderland, så kändes att vi ej voro i
vårt fädernesland.
Narvik.
Stadens befolkning tycktes vara anständigt och väl
fostradt och oss svenskar till utseendet mycket lika, något
som var kärt att skåda.
som
C. J. JONSSON I MÖRKHULT.
Förf. till »Riksdagsmännens resa genom
norra Sverige år 1921».
1921
reseskildrare.
I Abisko och Kiruna.
Här i Abisko såväl som vid de
öfriga stationer där vi stannade vårt tåg
mötte oss de små »fula» lapparna och
utbjödo sitt småkrafs till inköp, men
priserna voro så höga att merendels
blefvo affärerna inställda. På söndagen
den 17 kl. 6.45 ångade vårt lok upp
lika kraftigt som förut, med Kirunna
som nästa mål, där vi således ångade
in på järnvägsstationen kl. 9 f.m. och
efter det vi försett oss med en
välsmakande frukost, begåfve vi oss till
kyrkan där Kyrkoherdeinstallation
skulle ske af vår åtföljande ciceron,
Biskop Bergkvist. Denne höll för
ändamålet ett innehållsrikt och tilltalande
installationstal, kryddat med, att,
högtidligheten är förhöjd med den mycket
sällsynta omständigheten att ett stort
antal af Svenska riksdagens ledamöter
äro närvarande. Högmässopredikan
hölls af den nyinvigde kyrkoherden,
och var till sitt innehåll god, men så kort som 14 minuter
och således den kortaste predikan jag hört. Vad som
därnäst gaf högtidligheten sin prägel, var en från läktaren
utförd »solosång» af en ung sångerska denna var den bästa
i sitt slag jag någonsin haft förmånen afhöra, den ingaf
rent af himmelska toner! däremot var en presterad
fyrstämmig körsång en alldeles misslyckad utföring. Af det
ringa kyrkobesöket vid en så pass stor högtidlighet, fick
man ett dåligt intryck, af Gudsordets förkunnelse i dessa
bygder eller att detta fått verka ringa på innebyggarna här.
Bodens fästningsfort.
Tillåtelse att bese dessa hade Kungl. Majt. på ansökan,
särskilt medgifvet riksdagens ledamöter; men icke några
utomstående fingo häri medfölja. Att denna syn var kronan
på det hela, kan man gott säga! Den gaf stor
tillfredsställelse, men skall jag ej det ringaste beskrifva fästningen
eller fortet, ty det vore ju att uppenbara hemligheten,
utan bara uttrycka min glädje däröfver, att vi ha en så bra
lås för denna del af vårt kära och sköna fosterland.
I Boden.
Icke mindre än fyra olika regemente äro förlagda i Boden,
och den som vet huru många hus som bara ett regemente
förfoga öfver kan lätt tänka sig vilken mängd som finnas
i Boden.
Till heder och tack för orternas befolkning som
uppmärksammat oss med både flaggning och viftning, må särskilt
omnämnas Ockelbo stationssamhälle och orterna därutföre,
hade en särskild uppmärksamhet ägnats riksdagsmännens
genomresa. Tack och hjärtligt tack!
När jag nu allra sist af ledning uti tidtabeller och karta
för järnvägar m. m. gör en sammanräkning af väglängden
för denna resa, så har jag kommit till den summan, att jag
från mitt hem färdats omkring 200 mil i vardera riktningen,
inte så obetydligt afstånd!
Mörkhult som ofvan: C. J. Jonsson
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
