- Project Runeberg -  En Lifsgåta. Utkast /
16

(1880) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-IG

sade. Ibland föreföll det henne nästan, som om
det låg någonting feberaktigt i denna munterhet.
Hälsosamt var detta lif i alla händelser icke; ty
lian, den starke, kraftfullt bygde mannen med den
friska färgen och det hvälfda bröstet, blef med
Ii varje dag allt blekare; hans blick blef matt, och
breda mörka ringar lade sig under ögonen.

Ändtligen meddelade lian henne en dag den
glada nyheten, att denna lysande för-säsong, som den
lilla staden genomlefvat med anledning af deras
hemkomst, nu var att anse som afslutad, sedan
alla familjer, som kunde komma i fråga, nu hade
visat dem sin välvilja. Aline mottog denna
underrättelse med oförstäld glädje.

— Iiar då vårt svenska sällskapslif gjort ett
så ofördelaktigt intryck på dig? frågade lian.

— Nej, men hvarje gång jag återvändt från
en af dessa fester har jag känt mig bestulen —
bestulen på några timmars lycka och, ännu mer,
på tillfället att af dig lära mig livad som kräfves
för din lycka. Vi känna hvarandra ännu bra litet,
inte sant, Gudmund?

— Hvad mig beträffar är jag mycket lätt att
lära känna, svarade han, utan att se upp från
kriaböckerna, hvarmed han sysslade. — Jag är inte
alls invecklad — tag mig sådan du ser mig, det
är det bästa.

Hon smålog, som om hon tänkt: — Säg hvad
du vill, men det vet jag bättre.

Dagen därpå kom ändtligen det tillfälle, hon
så mycket längtat efter, att få visa sin man livad
hon tänkte om den pietet, han visat sin första
hustrus minne. Under det lion höll på att ordna
om efter sitt sinne i ett vindskontor, fann hon i
den mörkaste vrån en tafla, som stod bakvänd och
lutad mot väggen. Hon lyfte den fram i dagen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:09:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lelifsgata/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free