- Project Runeberg -  En målares anteckningar. Utdrag ur dagböcker och bref / Del 2. Indien /
180

(1870-1873) [MARC] Author: Egron Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sionärers verksamhet. Vi hade visserligen med oss den
irländske katolske prosten, men han kunde icke lägga
sig mvcket i hedendomens utrotande, upptagen som lian
förmodligen var af andra tjensteåligganden, till livilka
åtminstone hörde att dä och da gifva sista smörjelsen at
de irländska soldater, som behöfÄ* den.

Under marschen genom Oude hade vi pä ieke mindre
än fem ställen att passera genom iloder oeli vattendrag.
Vid sädana tillfällen uppstodo alltid förvånande och
pittoreska scener, och det roade mig dcrföre särdeles mvcket

att vara tillstädes, när hästar och vagnar, kameler oeli

i___

elefanter, ryttare och fotfolk plaskade genom vattnet oeli
från bottnen rörde upp dy och gvttja oeli munterhet i
glittrande stänk. Infanteristcr med bvxorna slängda öfver

CJ

armen, stöilarne hängande från munnen och geväret luVn

7 i - c “

i vädret, en brun och knotig Hindu med bastrumman pa
skuldrorna, lik en Atlas med verlden, pikar och flaggor
och palankiner, tross och tält och turbaner, spejare och
resenärer, nästan alla sä vata som kung Pharaos följe i
Röda Hafvet. Pä somliga ställen voro stränderna py båda
sidor så branta, att det var lika svårt att komma vid ned
som upp igen. Ibland välte ett lass med mjölsäckar midt

i fåran, eller halkade en häst omkull, så att rvttaren
plumsade hufvudstupa i strömmen och sedan syntes krailande
sig upp, våt öfver öronen oeli utan turban. Der var
trängsel, skrik och piskande, sparkningar bland de
osjä-liga djuren och skratt oeli svordomar bland de själiga.
och påtagli^en tyckte sig hvar och en vara. såsom det
lieter, sig sjelf närmast. Det var med ett ord ett spek-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:09:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lemalares/2/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free