Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Radion från dess begynnelse till 1918
- 4. Gnistens fortsatta utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4. Gnistens fortsatta utveckling.
De första femton åren efter sekelskiftet kännetecknas av gnistens
fortsatta, ehuru i långsamt tempo gående utveckling. I England
utarbetades sändarsystem med roterande gnistgap, i Tyskland
skapades systemet ”tönende Löschfunken”, tonande gnistor, som
bl. a. hade dåvarande laboratoriechefen hos Telefunken, sedermera
svenske mariningenjören R. Rendahl till upphovsman. Kohererns
tid var nu förbi, och densamma hade ersatts av kristall- eller
kontaktdetektorn. I stället för telegraftecknens registrering på remsa kunde
de avlyssnas i hörtelefon, vilket var att betrakta som en förbättring
av stora mått, ej minst med hänsyn till att störningar, beroende på
atmosfäriska förhållanden, härigenom blevo av mindre betydelse.
Hittills nämnda metoder för alstrandet av elektromagnetiska
svängningar karakteriseras av förekomsten av gnistgap i en eller
annan form. Radiovågor av sådan art kallas dämpade svängningar.
Ursprungligen användes blott ett gnistgap. Svängningarna
uppstå, då gnistan insätter mellan elektroderna, och dämpas ut
mycket snabbt. En viss tid förflyter, innan nästa uppladdning av
elektrodernas kondensatorer äger rum och nästa gnista insätter. En
av nackdelarna med denna anordning var, att den ej kunde arbeta
med mer än cirka 25 gnistöverslag i sekunden, vilket betyder, att
det ljud, som därav alstras i hörtelefonen vid mottagning, blir
25-periodigt eller så lågt, att det blott med svårighet kan särskiljas
från samtidigt förekommande atmosfäriska urladdningsstörningar,
vilka inkomma i mottagaren. Vidare blir strålningseffekten starkt
begränsad, då en höjning av urladdningsenergien medför, att gnistan
upphör och övergår till stående ljusbåge.
En väsentlig förbättring ernåddes medelst Braun’s anordning att
inkoppla gniststräckan mellan antennen och primärkretsen, i den
s. k. mellankretsen, en anordning, som på sin tid ansågs vara av så
stor betydelse, att då Marconi 1909 tilldelades Nobelpriset han fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 11 17:13:11 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lemradio/0015.html
