Radio / 12 (1940) Author: Siffer Lemoine - Tema: Electricity, Tekniskt folkbibliotek Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Radion från dess begynnelse till 1918 - 4. Gnistens fortsatta utveckling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dela detsamma med Braun. Vidare var Wiens koppling av
mellankretsen till antennkretsen en ytterligare förbättring, i det att detta
kunde göras så, att gnistan slocknar, så snart all svängningsenergi
överförts till antennkretsen. Efter varje gnisturladdning brytes
sålunda gnistkretsen, varigenom ingen återverkan kan äga rum
tillbaka från antennkretsen och dymedelst störa gnistförloppet. En bild
av detta gnistsystem visas
i fig. 2, utgörande en
schematisk framställning
av sändarens och
mottagarens principiella koppling.

Fig. 2. Principschema för Brauns gnistsystem. Från induktorn I matas gnistgapet G i den svagt dämpade svängkretsen C1-L1. Från denna överföras svängningarna till den löst kopplade antennkretsen, innehållande induktansen L3. Till höger visas mottagarens kopplingschema. Medelst C2 och L2 avstämmes mottagningsantennen till resonansfrekvensen. D betecknar detektorkretsen.

I stället för en enda
gniststräcka med stort
överslagsavstånd uppdelades
detta vidare på ett antal
gniststräckor med mindre
luftgap, cirka 0,1 mm,
kopplade i serie. Antalet
gnistöverslag kunde ökas
till 1 000 gnistor per
sekund, varigenom
mottagaren återger serien av
gnistor per sekund såsom
en musikaliskt ren ton, en 1 000-ton, av vilket skäl systemet givits
namnet ”tönende Funken”. Samma resultat nåddes av Marconi
i viss utsträckning genom att anordna roterande gnistelektroder.

Sedan dessa system, var på sitt håll, utarbetats och fullständigats
i tekniskt hänseende, ha få ändringar i dem blivit gjorda.

Den i Sverige senast utförda fasta anläggningen enligt systemet
gnist, var den i Karlsborg under kriget byggda radiostationen, vilken
färdigställdes 1918. Densamma var försedd med ej mindre än 180
seriegnistgap och avgav enligt dåtida sätt att definiera en sändares
effekt cirka 80 kW i antennen, ett bland de största effektbelopp, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>