Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Några av radions viktigaste grundbegrepp - 4. Modulering - 5. Frekvens och våglängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
karakteriserar dess frekvensavskiljande förmåga, kallas dess selektivitet,
vilket som vi senare skola se, i och för sig icke är liktydigt med god
återgivningsförmåga.
I fråga om television är den modulerade frekvensbredden
betydligt större än vid rundradion. Den motsvarar här antalet bildpunkter
per tidsenhet och ligger vid god bildöverföring vid omkring
5 000 000 p/s, sålunda i runt tal tusen gånger större än vid den
akustiska moduleringen.
Variationerna hos bärvågens amplitud kallas moduleringsgrad.
Ju större amplitudändringarna äro (jämför bild sid. 35), desto större
säges moduleringsgraden vara. Bliva de på bärvågen påtryckta
ändringarna för stora, vilket bl. a. kan inträffa vid en fortesats i ett
musikstycke, inträffar s. k. övermodulering, vilket har till följd
distorsion eller förvrängning av det återgivna talet eller musiken.
Ett uttryck, som numera håller på att inarbeta sig, som är
motsättningen till modulering, är ordet demodulering. Detta betyder
detsamma som likriktning, och en demodulator är detsamma som
en detektor, till vilka uttryck och deras närmare innebörd vi senare
återkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
