Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De allmänna principerna för elektronröret - 2. Om elektroner och elektronemission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
atomerna jämte tillhörande bundna elektroner fullt neutrala. Vidare
kännetecknas elektronerna därav, att partiklarna äro fullständigt
lika och i alla hänseenden likartade, oavsett från vilken atom,
elektronen avsöndrats, huru olika ämnena i kemiskt hänseende än må
vara.
Villkoret för att fria elektroner skola uppstå, är att en kraft
finnes, som kan utöva en sådan verkan. Flera olika sätt för
elektronbildning finnas, av vilka vi skola nämna följande.
I ett elektriskt urladdningskärl med förtunnad luft, i vilket
förtunningen icke drivits alltför långt, befinna sig joner och elektroner
i ständig rörelse, de negativa elektronerna i riktning mot den positiva
elektroden, de positiva jonerna i motsatt riktning, mot den negativa
elektroden. Beroende på rörelsehastigheten hos partiklarna inträffa
flera eller färre kollisioner mellan elektroner och joner eller mellan
joner inbördes, varvid dels nya elektroner kunna frigöras ur jonerna,
vilket går under namn av stötjonisering, dels elektroner kunna
infångas och bindas i förening med joner med positiv laddning. Ett
likartat joniseringsförlopp äger bl. a. rum i den högre atmosfären,
där lufttrycket är lågt, den s. k. jonosfären.
I vanliga radiorör med hög förtunning av den kvarvarande luften
alstras elektronerna vanligen genom termisk verkan. Den med
elektrisk ström till stark upphettning matade glödtråden eller
katoden erhåller, då temperaturen ernått ett visst värde, förmåga att
låta elektroner frigöras från dess yta. Starkt inverkande på
förloppet av elektronernas frigörande från glödtråden är jämväl
konsistensen hos det material, varav glödtråden är tillverkad.
Elektroner kunna även avgivas från en elektrod i kallt tillstånd
i ett vakuumrör, förutsatt att dess yta träffas av elektroner med
mycket stor hastighet. Detta benämnes sekundär elektronemission.
Till sist har ljuset egenskapen att i vissa fall kunna frigöra
elektroner från en fast kropp. Detta går under namn av fotoelektrisk
effekt, en princip, på vilken den fotoelektriska eller ljuskänsliga
cellen grundar sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
